Friskolor = frihet, del två

I gårdagens GD skriver jag om friskolor och varför de behövs:

Svar till ”Bekymrad”, 2/9

Varför är det ett uttryck för snobbism att välja en friskola?Är det för att skolan finansieras via skattesedeln som ”Bekymrad” vill ta sig rätten att bestämma över andras skolgång? Jag trodde att själva essensen i det faktum att skolan finansieras gemensamt är att alla elever skall ha rätt till en så bra utbildning som möjligt, oberoende av föräldrarnas ekonomiska situation. Människor är inte identiska varandra. Vi är individer. Att då ha en enda sorts utbildning som den ”rätta” är knappast ett önskvärt alternativ.

Det må sticka somliga i ögonen att det går att göra vinst på vissa av våra behov, som t ex sjukvård eller utbildning. Men det enda som möjliggör vinsten är att den tjänst eller produkt som företaget utför eller tillhandahåller är tillräckligt bra. Om en friskola inte är tillräckligt bra lär den varken få elever eller generera vinst åt sina ägare. Vinst är ett kvitto på kvalitet. Det viktiga i skolan är inte vem som står som huvudman eller vilken vinst ägarna får. Det viktiga är hur bra utbildningen är. Det finns många bra kommunala skolor, likväl som det finns många bra friskolor. Det finns dåliga skolor av båda sorter. Vem som styr skolan kunde inte vara mer ointressant. Det jag bryr mig om är kvalitet och valfrihet, helt enkelt vad vi får för våra pengar.

Jag har inte påstått att alla kommunala skolor är dåliga. Men en av förklaringarna till att elever väljer en friskola kan vara att de inte är nöjda med den kommunala skolan. Andra elever som gått på samma kommunala skola kan vara helt och hållet nöjda. Återigen handlar det om individen, vad som är bäst för varje person. Somliga väljer friskolor, andra väljer kommunala skolor. Ska politiker ha någon rätt att hindra dem?

Det är ett vedertaget faktum att konkurrens höjer kvaliteten. Alla skolor är tvungna ett ligga på topp ifall de vill attrahera elever. De som tjänar på det är eleverna. Oavsett vilken skola de väljer.