Johan Staël von Holstein gör bort sig så rejält att man undrar om någon kan ta honom på allvar efter det här. Jag har inte läst mycket av honom, men det här för tankarna till de mest extrema delarna av kulturvänstern. Detta kom lite som en chock. Det är första gången jag hört en liberal(?) ägna sig åt så reservationslöst diktaturkramande. Skrämmande.
Jag trodde att det var vänsterns jobb att rättfärdiga diktaturer så länge de uppfyllde de socialistiska kraven på totalt reglerad ekonomi och fattigdom. Mållös blir man. Har han verkligen alla hästar hemma? Tydligen som rättfärdigar den ekonomiska tillväxten all brist på pressfrihet och demokrati. Hur kan han skriva något sådant och kalla sig liberal?
Som sagt. Skrämmande.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Jag har inte försvarat diktaturer! Jag har ifrågasatt att vi tycker att vi är bäst och att vi är så säkra på att alla andra skulle vilja ha det som vi. Jag har sagt att Singapore på många sätt är ett föredömme. Skulle inte du vilja ha 0 kriminalitet, 0 arbetslöshet (2,4%), bästa skolorna, bästa sjukvården? Inga tafikstockningar och gratis lokaltrafik och dessutom 20% i skatt?
Jag kan tycka att Chelsea spelar bra fotboll, fast spelarna är betalda med maffia pengar stulna från det ryska folkat.
Jag upplever 80% skattetryck fom slaveri och vår socialisreade journalistkår mer hemmande än tryckfriheten i SInagpore. Är friheten bara din att bestäma vad den är, eller kan andra få göra sina prioriteringar?
Jag vill ha friheten att leva i en rökfri värld, mina rökande vänner vill ha friheten att få röka var de vill. Folk tycker inte lika.
JsvH är inte, och har aldrig varit liberal. Det borde inte komma som en nyhet för någon (fast det är nog lite svårare för en partipolitiskt bunden, och därmed mindre fritänkande hjärna att inse). Hans ständiga vurmande för totalitära stater bevisar detta. Han lovsjunger rovkapitalistiska polisstater (Kina) samtidigt som han utmålar Sverige som ett DDR. Patetiskt. Hade det varit sjuttiotal nu hade JsvH antagligen hyllat Pinochets Chile.
Anonym; frihet är aldrig relativt..
Nej, de negativa fri/rättigheterna är aldrig relativa. De är vad de är, nämligen att du har rätten att göra vad som helst så länge du inte kränker någon annans frihet. Därmed inte sagt att du alltid har möjlighet till det, men ingen hindrar dig.
Kränkningar är just vad som sker systematiskt i diktaturer. Det är aldrig acceptabelt.
Skicka en kommentar