Vänstern är missunnsam. Det går liksom inte att förneka efter att ha läst debattartikeln i dagens DN.
Barnsjukhuset Martina öppnar i september i Stockholm. Det är privat drivet, alltså måste man betala för att få behandling. Artikelförfattarna tycker att detta delar upp barn i grupper och att de som har det sämre ställt drabbas.
"Att barriärerna slår hårdast mot redan utsatta barn i samhället borde vara ett tillräckligt argument för att inte dela upp den svenska barnsjukvården efter föräldrarnas ekonomiska kapacitet."
De föräldrar som har råd att betala för privat vård åt sina barn får vi anta har en god ekonomi. Alltså betalar de mer skatt än genomsnittet. De hjälper till att finansiera andras vård, eftersom de är så systemet ser ut i dag. De betalar redan för den offentliga vården. Vad är då problemet med att de lägger extra pengar på att deras barn ska få den bästa och snabbaste möjliga vården?
Inget, enligt mig. Att alla inte blir jämlika, enligt vänstern. Saken är den att de som håller sig till offentlig vård inte får det sämre. De som har pengar får det bättre, ja. Men det sker inte på någon annans bekostnad. Ska inte föräldrarna få lägga sina pengar på vad de vill? Ska de nekas rätten att göra det bästa för sina barn? Världen är inget nollsummespel. Bara för att jag får det bättre får inte någon annan det sämre. Vänstern ser det inte så. Enligt dem finns det alltid förlorare där det finns vinnare.
De har fel. Det är bara att titta på framgångsrika utvecklingländer. Där finns otroligt många vinnare, men få förlorare. Det här måste grunda sig i missunnsamhet och avundsjuka: "Om inte jag får det ska inte du heller få det." Lyckligtvis fungerar inte världen så. Med få undantag får man vad man förtjänar. Den bästa världen vore den där alla har möjligheterna att lyckas. Slutresultatet är inte lika viktigt...
19 augusti 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)

5 kommentarer:
Privata vårdalternativ bör i princip vara välkomna så länge inte den allmänfinansierade vården urholkas. Men - vi ska passa oss j*vligt noga för att få en USA-liknande situation där du får ingen, eller undermålig vård på ett underfinansierat offentligt sjukhus, bara för att du har en kronisk sjukdom som inget försäkringsbolag vill betala för. Eller när dina arbetsskador inte räknas. Eller när en psykisk åkomma gör att du inte ens vet vad en sjukförsäkring är. Där vältras minsann ansvaret över på skattebetalarna! Försäkringsbolagens vinstintressen hör alltså inte hemma i vården - de sjukaste ska ha hjälp först, oavsett föräldrarnas inkomster. Det bästa vore att ge den allmänfinansierade vården mer resurser så att privata initiativ som Martina inte behövdes! Jag läste nåt om att Anders Borgs budgetöverskott beräknas bli 160 Gkr för 2008 - varför skulle en sån ekonomi inte ha råd med bra, snabb, tillgänglig vård för alla barn? DET vore liberalt!
(Jag var f.ö. också med i LUF i min ungdom men insåg efter par år att deras ideologi består av ryggdunkande och likriktning där samma tomma fraser skulle rapas upp för att bli accepterad i gänget och där det mest extrema nyliberala dravlet ansågs coolast, precis som värstingarnas skryt på vilken annan ungdomsgård som helst. Gå inte på bluffen, unge man. Höger-vänsterskalan har överlevt sig själv.)
Mvh Daniel
(som ibland jobbar på Astrid Lindgrens barnsjukhus, när jag inte pluggar till läkare)
Visst är situationen problematisk i USA. Men det fungerar inte perfekt i Sverige heller, med otroligt långa köer till operationer och "akut"besök. Samtidigt som det bästa vore att de somn klarar att ta hand om sig själva också gör det via försäkringar måste vi akta oss för att hamna i den sitsen du beskriver. Men att dessa föräldrar väljer att lägga sina pengar på extra vård till sina barn är i mina ögon oproblematiskt.
Man ska alltid vara försiktig med att pumpa in pengar i offentlig sektor, ofta försvinner stora delar i svarta hål. Sjukvården behöver, precis som andra områden, analyseras omgående för att komma till bättre lösningar. Att bara pytsa ut pengar slår fel.
Höger-vänsterskalan tycker jag blir allt viktigare, med tanke på konformismen bland riksdagspartierna. Du kan välja att avfärda nyliberalerna, men det är ju inte fel att lyssna på något nytt ibland? Då kan du upptäcka alternativ till de socialliberala sanningar vi matats med sen välfärdsstatens födelse.
Gundligt skulle det vara, inte omgående.
Daniel, Sveriges försäkringssystem samt sjukvården är inte relativ med USAs. Och USAs problem är inte privatiseringarna i sig.. kika på länder som Kanada dem har ett liknande system som fungerar.
& gällande LUF. Jag tycker det snarare är ganska tråkigt att Nyliberalerna inte är dem coolaste i gänget utan mest dem jobbiga och töntiga. LUF bedriver partipolitik och inte ideologi. Hade man bedrivit ideologi hade vi varit lyckligare, dock försöker även LUF att inte glömma bort varför man en dag valde att kalla sig liberal. Tvärtom så är det dem som rapar upp samma fraser som fryses ut i gänget, vilket är synd.
Kid,
Självklart ska ungdomsförbunden syssla med ideologi. Det är så man får människor intresserade samt för debatten framåt. Det känns lite som att alla ungdomsförbunden, som du säger, ibland bedriver partipolitik. Men ideologin är det viktiga, tycker åtminstone jag. Kanske gör man det för att framstå som mer seriös?
Även om socialliberalismen mycket är ett förhållningsätt får man ju inte glömma bort att många ser det som en ideologi, som de brinner för. Själv tycker jag att kalla sig liberal räcker.
Skicka en kommentar