Check it out!
28 oktober 2008
Ny blogg
För er som av outgrundlig anledning fortfarande skulle besöka den här bloggen, skulle jag vilja tipsa er om att istället läsa min nya blogg.
10 september 2008
Friskolor = frihet, del två
I gårdagens GD skriver jag om friskolor och varför de behövs:
Svar till ”Bekymrad”, 2/9
Varför är det ett uttryck för snobbism att välja en friskola?Är det för att skolan finansieras via skattesedeln som ”Bekymrad” vill ta sig rätten att bestämma över andras skolgång? Jag trodde att själva essensen i det faktum att skolan finansieras gemensamt är att alla elever skall ha rätt till en så bra utbildning som möjligt, oberoende av föräldrarnas ekonomiska situation. Människor är inte identiska varandra. Vi är individer. Att då ha en enda sorts utbildning som den ”rätta” är knappast ett önskvärt alternativ.
Det må sticka somliga i ögonen att det går att göra vinst på vissa av våra behov, som t ex sjukvård eller utbildning. Men det enda som möjliggör vinsten är att den tjänst eller produkt som företaget utför eller tillhandahåller är tillräckligt bra. Om en friskola inte är tillräckligt bra lär den varken få elever eller generera vinst åt sina ägare. Vinst är ett kvitto på kvalitet. Det viktiga i skolan är inte vem som står som huvudman eller vilken vinst ägarna får. Det viktiga är hur bra utbildningen är. Det finns många bra kommunala skolor, likväl som det finns många bra friskolor. Det finns dåliga skolor av båda sorter. Vem som styr skolan kunde inte vara mer ointressant. Det jag bryr mig om är kvalitet och valfrihet, helt enkelt vad vi får för våra pengar.
Jag har inte påstått att alla kommunala skolor är dåliga. Men en av förklaringarna till att elever väljer en friskola kan vara att de inte är nöjda med den kommunala skolan. Andra elever som gått på samma kommunala skola kan vara helt och hållet nöjda. Återigen handlar det om individen, vad som är bäst för varje person. Somliga väljer friskolor, andra väljer kommunala skolor. Ska politiker ha någon rätt att hindra dem?
Det är ett vedertaget faktum att konkurrens höjer kvaliteten. Alla skolor är tvungna ett ligga på topp ifall de vill attrahera elever. De som tjänar på det är eleverna. Oavsett vilken skola de väljer.
Svar till ”Bekymrad”, 2/9
Varför är det ett uttryck för snobbism att välja en friskola?Är det för att skolan finansieras via skattesedeln som ”Bekymrad” vill ta sig rätten att bestämma över andras skolgång? Jag trodde att själva essensen i det faktum att skolan finansieras gemensamt är att alla elever skall ha rätt till en så bra utbildning som möjligt, oberoende av föräldrarnas ekonomiska situation. Människor är inte identiska varandra. Vi är individer. Att då ha en enda sorts utbildning som den ”rätta” är knappast ett önskvärt alternativ.
Det må sticka somliga i ögonen att det går att göra vinst på vissa av våra behov, som t ex sjukvård eller utbildning. Men det enda som möjliggör vinsten är att den tjänst eller produkt som företaget utför eller tillhandahåller är tillräckligt bra. Om en friskola inte är tillräckligt bra lär den varken få elever eller generera vinst åt sina ägare. Vinst är ett kvitto på kvalitet. Det viktiga i skolan är inte vem som står som huvudman eller vilken vinst ägarna får. Det viktiga är hur bra utbildningen är. Det finns många bra kommunala skolor, likväl som det finns många bra friskolor. Det finns dåliga skolor av båda sorter. Vem som styr skolan kunde inte vara mer ointressant. Det jag bryr mig om är kvalitet och valfrihet, helt enkelt vad vi får för våra pengar.
Jag har inte påstått att alla kommunala skolor är dåliga. Men en av förklaringarna till att elever väljer en friskola kan vara att de inte är nöjda med den kommunala skolan. Andra elever som gått på samma kommunala skola kan vara helt och hållet nöjda. Återigen handlar det om individen, vad som är bäst för varje person. Somliga väljer friskolor, andra väljer kommunala skolor. Ska politiker ha någon rätt att hindra dem?
Det är ett vedertaget faktum att konkurrens höjer kvaliteten. Alla skolor är tvungna ett ligga på topp ifall de vill attrahera elever. De som tjänar på det är eleverna. Oavsett vilken skola de väljer.
26 augusti 2008
Nere
Just nu är det rätt hektiskt i vanliga livet, och därför har bloggen blivit lidande. Har helt enkelt inte haft tid och ork att skriva de senaste dagarna. Förhoppningsvis är jag igång snart igen.
21 augusti 2008
FRAmsteg?
Se där! FRA-debatten har rört sig framåt. Centern har nu internt kommit överens om ett nytt förslag till riksdagsvoteringen i höst. I korthet:
"Centern hävdar nu att det går att gallra bort den trafik som går mellan svenska telefonnummer och datorer. FRA skulle bara få tillgång till transittrafik genom Sverige och kommunikation som verkligen handlar om internationella företeelser, som det var tänkt.- Diskussionen har gällt de fåtaliga fall när signalspaningen kan träffa en svensk dator eller telefon, men det är en mycket liten del. Vi tror att man kan isolera den internationella trafiken på ett rimligt sätt, säger Staffan Danielsson (c) i riksdagens försvarsutskott."
I dagsläget är det oklart om förslaget är tekniskt genomförbart. Om så vore skulle det kunna utgöra en acceptabel kompromiss mellan lagens tillskyndare och dess belackare. Det huvudsakliga argumentet mot signalspaningen är massavlyssningen av svenskar. Om svenskar undantas redan vid filtrering och informationen alltså inte når FRA skulle det vara en avsevärd förbättring. Frågan är om kritikerna i riksdagen går med på detta eller kräver att lagen rivs upp och att en ny parlamentarisk utredning tillsätts.
Nu återstår att se om det går att lösa, samt vilken tillförlitlighet filtret kommer ha. Det viktiga är att privat information inte når FRA. Då är skadan redan skedd, oavsett om den läses manuellt eller ej. 100% säkerhet och sekretess kommer aldrig existera när det gäller underrättelsetjänst, oavsett typ. Det måste vi tyvärr leva med. Vad vi inte kan leva med är en massavlyssning av svenskarna. I nuläget ska man nog akta sig för att hissa eller dissa det nya förslaget. Oklarheterna kring tekniken och vilken kommunikation som ska filtreras bort är för stora. Hur blir det med kommunikation mellan svenskar och utlandet? Är det enbart utländsk trafik utan svensk inblandning, vilken passerar Sveriges gräns, som ska genomsökas?
Den som lever får se.
"Centern hävdar nu att det går att gallra bort den trafik som går mellan svenska telefonnummer och datorer. FRA skulle bara få tillgång till transittrafik genom Sverige och kommunikation som verkligen handlar om internationella företeelser, som det var tänkt.- Diskussionen har gällt de fåtaliga fall när signalspaningen kan träffa en svensk dator eller telefon, men det är en mycket liten del. Vi tror att man kan isolera den internationella trafiken på ett rimligt sätt, säger Staffan Danielsson (c) i riksdagens försvarsutskott."
I dagsläget är det oklart om förslaget är tekniskt genomförbart. Om så vore skulle det kunna utgöra en acceptabel kompromiss mellan lagens tillskyndare och dess belackare. Det huvudsakliga argumentet mot signalspaningen är massavlyssningen av svenskar. Om svenskar undantas redan vid filtrering och informationen alltså inte når FRA skulle det vara en avsevärd förbättring. Frågan är om kritikerna i riksdagen går med på detta eller kräver att lagen rivs upp och att en ny parlamentarisk utredning tillsätts.
Nu återstår att se om det går att lösa, samt vilken tillförlitlighet filtret kommer ha. Det viktiga är att privat information inte når FRA. Då är skadan redan skedd, oavsett om den läses manuellt eller ej. 100% säkerhet och sekretess kommer aldrig existera när det gäller underrättelsetjänst, oavsett typ. Det måste vi tyvärr leva med. Vad vi inte kan leva med är en massavlyssning av svenskarna. I nuläget ska man nog akta sig för att hissa eller dissa det nya förslaget. Oklarheterna kring tekniken och vilken kommunikation som ska filtreras bort är för stora. Hur blir det med kommunikation mellan svenskar och utlandet? Är det enbart utländsk trafik utan svensk inblandning, vilken passerar Sveriges gräns, som ska genomsökas?
Den som lever får se.
19 augusti 2008
Det är deras pengar
Vänstern är missunnsam. Det går liksom inte att förneka efter att ha läst debattartikeln i dagens DN.
Barnsjukhuset Martina öppnar i september i Stockholm. Det är privat drivet, alltså måste man betala för att få behandling. Artikelförfattarna tycker att detta delar upp barn i grupper och att de som har det sämre ställt drabbas.
"Att barriärerna slår hårdast mot redan utsatta barn i samhället borde vara ett tillräckligt argument för att inte dela upp den svenska barnsjukvården efter föräldrarnas ekonomiska kapacitet."
De föräldrar som har råd att betala för privat vård åt sina barn får vi anta har en god ekonomi. Alltså betalar de mer skatt än genomsnittet. De hjälper till att finansiera andras vård, eftersom de är så systemet ser ut i dag. De betalar redan för den offentliga vården. Vad är då problemet med att de lägger extra pengar på att deras barn ska få den bästa och snabbaste möjliga vården?
Inget, enligt mig. Att alla inte blir jämlika, enligt vänstern. Saken är den att de som håller sig till offentlig vård inte får det sämre. De som har pengar får det bättre, ja. Men det sker inte på någon annans bekostnad. Ska inte föräldrarna få lägga sina pengar på vad de vill? Ska de nekas rätten att göra det bästa för sina barn? Världen är inget nollsummespel. Bara för att jag får det bättre får inte någon annan det sämre. Vänstern ser det inte så. Enligt dem finns det alltid förlorare där det finns vinnare.
De har fel. Det är bara att titta på framgångsrika utvecklingländer. Där finns otroligt många vinnare, men få förlorare. Det här måste grunda sig i missunnsamhet och avundsjuka: "Om inte jag får det ska inte du heller få det." Lyckligtvis fungerar inte världen så. Med få undantag får man vad man förtjänar. Den bästa världen vore den där alla har möjligheterna att lyckas. Slutresultatet är inte lika viktigt...
Barnsjukhuset Martina öppnar i september i Stockholm. Det är privat drivet, alltså måste man betala för att få behandling. Artikelförfattarna tycker att detta delar upp barn i grupper och att de som har det sämre ställt drabbas.
"Att barriärerna slår hårdast mot redan utsatta barn i samhället borde vara ett tillräckligt argument för att inte dela upp den svenska barnsjukvården efter föräldrarnas ekonomiska kapacitet."
De föräldrar som har råd att betala för privat vård åt sina barn får vi anta har en god ekonomi. Alltså betalar de mer skatt än genomsnittet. De hjälper till att finansiera andras vård, eftersom de är så systemet ser ut i dag. De betalar redan för den offentliga vården. Vad är då problemet med att de lägger extra pengar på att deras barn ska få den bästa och snabbaste möjliga vården?
Inget, enligt mig. Att alla inte blir jämlika, enligt vänstern. Saken är den att de som håller sig till offentlig vård inte får det sämre. De som har pengar får det bättre, ja. Men det sker inte på någon annans bekostnad. Ska inte föräldrarna få lägga sina pengar på vad de vill? Ska de nekas rätten att göra det bästa för sina barn? Världen är inget nollsummespel. Bara för att jag får det bättre får inte någon annan det sämre. Vänstern ser det inte så. Enligt dem finns det alltid förlorare där det finns vinnare.
De har fel. Det är bara att titta på framgångsrika utvecklingländer. Där finns otroligt många vinnare, men få förlorare. Det här måste grunda sig i missunnsamhet och avundsjuka: "Om inte jag får det ska inte du heller få det." Lyckligtvis fungerar inte världen så. Med få undantag får man vad man förtjänar. Den bästa världen vore den där alla har möjligheterna att lyckas. Slutresultatet är inte lika viktigt...
Härligt citat
"I don't want to take money from the rich, I want everybody to be rich."
- John McCain
- John McCain
18 augusti 2008
Censur är IOKs paradgren
Videoupptagningar från OS-invigningen sprids via fildelningssajten Pirate Bay - något som upprör Internationella Olympiska Kommittén (IOK). Kommittén har nu skickat ett officiellt brev till den svenska regeringen för att påtala problemet.
I ärlighetens namn känns det som att IOK har värre problem än dessa på halsen. Kritiken har inte varit nådig på grund av beslutet att lägga OS i Kina. Regeringen kanske skulle skicka ett officiellt brev tillbaka där man påtalar det korkade i att hålla OS i världens största diktatur?
IOK fortsätter göra god pr för sig själva. Det kanske är så att IOK har förväxlat Sverige med Kina? Där är det ju som bekant inga problem att censurera oönskade internetsidor. Kommittén önskar nog att det var så här också. Vi ska vara tacksamma att det inte är det.
I ärlighetens namn känns det som att IOK har värre problem än dessa på halsen. Kritiken har inte varit nådig på grund av beslutet att lägga OS i Kina. Regeringen kanske skulle skicka ett officiellt brev tillbaka där man påtalar det korkade i att hålla OS i världens största diktatur?
IOK fortsätter göra god pr för sig själva. Det kanske är så att IOK har förväxlat Sverige med Kina? Där är det ju som bekant inga problem att censurera oönskade internetsidor. Kommittén önskar nog att det var så här också. Vi ska vara tacksamma att det inte är det.
17 augusti 2008
Kapitalism = frihet
"Om du tittar på bilderna påminner estetiken om reklambroschyrer. Jag tycker att det är intressant att se dem i förhållande till de bilder och de mängder prylar som vi i väst köper från Kina. Då gäller det att förstå att de övergrepp som mina fotografier vittnar om också är något vi betalar med när vi köper våra billiga gympaskor."
Så uttrycker sig Joakim Eneroth, fotograf, om den utställning som behandlar Kinas systematiska övergrepp och brott mot de mänskliga rättigheterna. Som vanligt när vänstern är i farten ger man kapitalismen en släng av sleven. Men saken är den att vi har kapitalismen att tacka för att det här överhuvudtaget blir uppmärksammat. Framför allt möjliggör den Kina att gå i rätt riktning.
Kapitalism är Kinas väg mot demokrati. Utan den hade landet varit i samma position som valfritt afrikanskt u-land. Kapitalismen har gett kineserna framtidstro och en bättre levnadssituation. Självklart finns det stora brister i Kina och dess industri. Men genom att vi köper varor därifrån kan vi påverka. Sådan påverkan är mycket effektivare än bojkotter. När kineserna får det bättre ekonomiskt kommer de även efterfråga mer frihet.
Kapitalism och globalisering ger mer frihet och välstånd över hela världen. Att bekämpa dem är att förneka miljontals människor en bättre morgondag.
Så uttrycker sig Joakim Eneroth, fotograf, om den utställning som behandlar Kinas systematiska övergrepp och brott mot de mänskliga rättigheterna. Som vanligt när vänstern är i farten ger man kapitalismen en släng av sleven. Men saken är den att vi har kapitalismen att tacka för att det här överhuvudtaget blir uppmärksammat. Framför allt möjliggör den Kina att gå i rätt riktning.
Kapitalism är Kinas väg mot demokrati. Utan den hade landet varit i samma position som valfritt afrikanskt u-land. Kapitalismen har gett kineserna framtidstro och en bättre levnadssituation. Självklart finns det stora brister i Kina och dess industri. Men genom att vi köper varor därifrån kan vi påverka. Sådan påverkan är mycket effektivare än bojkotter. När kineserna får det bättre ekonomiskt kommer de även efterfråga mer frihet.
Kapitalism och globalisering ger mer frihet och välstånd över hela världen. Att bekämpa dem är att förneka miljontals människor en bättre morgondag.
Friskolor = frihet
I gårdagens GD svarade jag på kritik mot friskolor. Texten finns inte online, så jag lägger upp hela här istället.
Svar till signaturen ”Bekymrad”, 13/8
Tyvärr är det så att kommunen har ansvaret för att ge de unga utbildning. Det bästa vore om staten hade det finansiella ansvaret för våra skolor. Då skulle Sveriges elever kunna få en mycket likvärdigare utbildning, var de än bor. Men eftersom kommunen i dagsläget har ansvaret för skolan har den väl också ett ansvar för att så många som möjligt får den utbildning de vill? Friskolereformen var ett av de viktigaste stegen mot ett liberalare samhälle och även mot en bättre skola överhuvudtaget. Valfrihet är ett viktigt ord i sammanhanget. Valfrihet för de som betalar. Något signaturen ”Bekymrad” verkar vilja avskaffa.
Det är ju självklart att föräldrar och elever ska få välja skola. Det är ju föräldrarnas skattepengar politikerna sitter på. Friskolorna har dessutom skapat en konkurrenssituation. Och som bekant leder ökad konkurrens till ökad kvalitet. Utan friskolorna skulle inte de kommunala skolorna behöva anstränga sig för att förbättra sig och behålla sina elever. De har varit tvugna att höja kvaliteten för att överleva. Vilket inte är mer än rätt.
Vad spelar det för roll vilken typ av skola eleverna väljer, så länge de är nöjda med sina val? Det måste handla om individen. Nu finns så otroligt mycket mer att välja på en för tjugo år sedan. Elever kan välja utbildning och inriktning efter deras förutsättningar. Förr fanns bara ett alternativ. Samhället ska sträva efter att göra sina medborgare så fria som möjligt. Friskolorna var en frihetsreform, och en välbehövlig sådan.
Det är olyckligt att kritiken mot friskolorna blir så uppblåst. Om något är fel på en friskola verkar det vara tio gånger värre än om det gäller en kommunal skola. Självklart ska vi ställa samma krav på alla skolor, vilket även görs idag. Det gäller arbetsmiljö, lärare, undervisningsmaterial etc. Även elever med problem ska kunna gå i friskolor.
Jag har svårt att tro att det främsta skälet till att starta en friskola skulle vara att tjäna pengar. De som startar skolorna har en idé som de verkligen brinner för. De vill skapa en bra skola med den utbildning som de tycker saknas. Att som ”Bekymrad” påstå att snobbismen bland föräldrar och elever ligger till grund för friskolornas utbredning är både löjligt och föraktfullt. Orsaken är helt enkelt att de kommunala skolorna inte varit tillräckligt bra. Det har funnits ett stort behov av nytänkande och högre kvalitet, vilket visat sig nu. Att försöka stoppa friskolorna är att göra samhället och framför allt dess individer en stor otjänst.
Jakob Nyström
Liberala ungdomsförbundet Gävleborg
Svar till signaturen ”Bekymrad”, 13/8
Tyvärr är det så att kommunen har ansvaret för att ge de unga utbildning. Det bästa vore om staten hade det finansiella ansvaret för våra skolor. Då skulle Sveriges elever kunna få en mycket likvärdigare utbildning, var de än bor. Men eftersom kommunen i dagsläget har ansvaret för skolan har den väl också ett ansvar för att så många som möjligt får den utbildning de vill? Friskolereformen var ett av de viktigaste stegen mot ett liberalare samhälle och även mot en bättre skola överhuvudtaget. Valfrihet är ett viktigt ord i sammanhanget. Valfrihet för de som betalar. Något signaturen ”Bekymrad” verkar vilja avskaffa.
Det är ju självklart att föräldrar och elever ska få välja skola. Det är ju föräldrarnas skattepengar politikerna sitter på. Friskolorna har dessutom skapat en konkurrenssituation. Och som bekant leder ökad konkurrens till ökad kvalitet. Utan friskolorna skulle inte de kommunala skolorna behöva anstränga sig för att förbättra sig och behålla sina elever. De har varit tvugna att höja kvaliteten för att överleva. Vilket inte är mer än rätt.
Vad spelar det för roll vilken typ av skola eleverna väljer, så länge de är nöjda med sina val? Det måste handla om individen. Nu finns så otroligt mycket mer att välja på en för tjugo år sedan. Elever kan välja utbildning och inriktning efter deras förutsättningar. Förr fanns bara ett alternativ. Samhället ska sträva efter att göra sina medborgare så fria som möjligt. Friskolorna var en frihetsreform, och en välbehövlig sådan.
Det är olyckligt att kritiken mot friskolorna blir så uppblåst. Om något är fel på en friskola verkar det vara tio gånger värre än om det gäller en kommunal skola. Självklart ska vi ställa samma krav på alla skolor, vilket även görs idag. Det gäller arbetsmiljö, lärare, undervisningsmaterial etc. Även elever med problem ska kunna gå i friskolor.
Jag har svårt att tro att det främsta skälet till att starta en friskola skulle vara att tjäna pengar. De som startar skolorna har en idé som de verkligen brinner för. De vill skapa en bra skola med den utbildning som de tycker saknas. Att som ”Bekymrad” påstå att snobbismen bland föräldrar och elever ligger till grund för friskolornas utbredning är både löjligt och föraktfullt. Orsaken är helt enkelt att de kommunala skolorna inte varit tillräckligt bra. Det har funnits ett stort behov av nytänkande och högre kvalitet, vilket visat sig nu. Att försöka stoppa friskolorna är att göra samhället och framför allt dess individer en stor otjänst.
Jakob Nyström
Liberala ungdomsförbundet Gävleborg
15 augusti 2008
Patetiska ligister
Hur konstruktivt är det, på en skala, att roa sig genom att välta de bockar som står uppställda runt om i Gävle? Inte särskilt, eller hur? Tyvärr var det precis vad jag bevittnade ikväll på Drottninggatan. Vilka fullkomligt patetiska människor som gör något sånt. Jag tyckte ärligt synd om dem. De har väl inte bättre för sig, eller möjlighet att få uppmärksamhet genom att bete sig normalt. Småligister. De vågade väl inte ens panga en ruta, att välta en bock var lagom. Grattis! Så duktiga ni är.
13 augusti 2008
Vad hände?
Johan Staël von Holstein gör bort sig så rejält att man undrar om någon kan ta honom på allvar efter det här. Jag har inte läst mycket av honom, men det här för tankarna till de mest extrema delarna av kulturvänstern. Detta kom lite som en chock. Det är första gången jag hört en liberal(?) ägna sig åt så reservationslöst diktaturkramande. Skrämmande.
Jag trodde att det var vänsterns jobb att rättfärdiga diktaturer så länge de uppfyllde de socialistiska kraven på totalt reglerad ekonomi och fattigdom. Mållös blir man. Har han verkligen alla hästar hemma? Tydligen som rättfärdigar den ekonomiska tillväxten all brist på pressfrihet och demokrati. Hur kan han skriva något sådant och kalla sig liberal?
Som sagt. Skrämmande.
Jag trodde att det var vänsterns jobb att rättfärdiga diktaturer så länge de uppfyllde de socialistiska kraven på totalt reglerad ekonomi och fattigdom. Mållös blir man. Har han verkligen alla hästar hemma? Tydligen som rättfärdigar den ekonomiska tillväxten all brist på pressfrihet och demokrati. Hur kan han skriva något sådant och kalla sig liberal?
Som sagt. Skrämmande.
12 augusti 2008
Är de verkligen brottslingar?
Det är sådant här som polisen lägger resurserna på. Under reggaefestivalen i Uppsala har sammanlagt 224 personer omhändertagits för narkotikabrott. Det mest intressanta är att inte ett enda våldsbrott har rapporterats under hela festivalen. Jämför det med valfri festival där alkohol är den huvudsakliga drogen, istället för som här, hasch. Där sker misshandel, våldtäkter etc.
Är det verkligen rimligt att bestraffa dessa personer enbart på grund av intag av narkotika? Vad är det som är så mycket värre att någon röker på än att någon dricker några bärs? Det är 200-talet nu. Det börjar bli dags att göra upp med den moraliserande syn vi har på lätta droger som hasch och marijuana. Vad gör dem så mycket värre än alkoholen?
Att legalisera lätta droger skulle frigöra otroligt mycket resurser för polisen. De skulle kunna koncentrera sig på att fånga brottslingar, istället för att agera moralpolis och gripa folk bara för att de röker en joint. Samtidigt skulle mer resurser kunna läggas på att vårda missbrukarna, oavsett om de missbrukar alkohol eller narkotika.
Är det verkligen rimligt att bestraffa dessa personer enbart på grund av intag av narkotika? Vad är det som är så mycket värre att någon röker på än att någon dricker några bärs? Det är 200-talet nu. Det börjar bli dags att göra upp med den moraliserande syn vi har på lätta droger som hasch och marijuana. Vad gör dem så mycket värre än alkoholen?
Att legalisera lätta droger skulle frigöra otroligt mycket resurser för polisen. De skulle kunna koncentrera sig på att fånga brottslingar, istället för att agera moralpolis och gripa folk bara för att de röker en joint. Samtidigt skulle mer resurser kunna läggas på att vårda missbrukarna, oavsett om de missbrukar alkohol eller narkotika.
Vart pekar min politiska kompass?
Gjorde testet på Political compass och så ligger jag tydligen till. Ni som har lust skulle kunna göra det och lägga upp resultatet bland kommentarerna.
11 augusti 2008
Fortsätt kampen för demokrati
När världens ledare, likt nickedockor, deltar i de kinesiska propagandaspelen är George Bush den enda som kritiserar den kinesiska regimen. Han riktade hård kritik mot censuren och bristen på mänskliga rättigheter innan han åkte, han för samtal med president Hu Jintao samt besöker kristna församlingar i Peking för att uppmuntra religionsfriheten i Kina. Han är ett föredöme, men det uppmärksammas knappt i svenska medier. Och det är ju inte konstigt.
Fler statschefer borde ta sig i kragen och ta chansen att påverka Kina i det här läget. Vi kan aldrig ta en paus i arbetet för demokrati. Vi som lever i demokrati har ett ansvar gentemot de förtryckta folken i Kina och andra diktaturer.
Fler statschefer borde ta sig i kragen och ta chansen att påverka Kina i det här läget. Vi kan aldrig ta en paus i arbetet för demokrati. Vi som lever i demokrati har ett ansvar gentemot de förtryckta folken i Kina och andra diktaturer.
7 augusti 2008
Öka det egna sparandet
DN hade idag en innehållsmässigt rätt intressant ledare.
"Två miljoner svenskar har inget sparande. Så löd nyligen rubriken till en artikel i Dagens Industri, som handlade om SEB:s Välfärdsbarometer för 2008. Den visade att en betydande del av befolkningen skulle få svårt att hantera en oförutsedd utgift på 30 000 kronor."
Svenskarna är ett fattigt folk. Trots att våra inkomster är relativt höga har vi inget kapital att röra oss med. Italienaren är i genomsnitt sex gånger rikare än svensken och finsken dubbelt så rik. Medianförmögenheten i Sverige ligger på futtiga 28 000 kronor, inklusiva våra bostäder. Ja, då är det svårt att hantera oförutsedda avgifter. Svenskarna saknar privat sparande i nämvärd omfattning. Att vi inte har några egna tillgångar, utan lägger det mesta i det offentliga och pensionsfonder skapar många problem.
På grund av kollektiviseringen av sparandet under sjuttiotalet finns ingen sparkultur här. Det gör oss extremt känsliga för politiska beslut. Vi har lagt vår trygghet i händerna på politiker, och därför blivit otrygga och beroende av det offentliga. Minsta lilla nedskärning eller kostnadshöjning kan få oss över ända. Pengarna är låsta i den offentligt finansierade sektorn och pensionssparande. Vi har inte friheten att disponera dem som vi själva vill.
Det är inte många som idag vågar bryta upp från en arbetsplats där de inte trivs, eller satsa på ett eget företag. Detta på grund av penningbrist. Om man inte har en ekonomisk buffert, vågar man inte ta steget. För att få svenskarna att börja spara igen måste skatten på kapitalinkomster sänkas radikalt. Samtidigt måste inkomstskatterna också sänkas, för att göra det möjligt att spara ett par tusenlappar extra i månaden. Att ha en ekonomisk buffert betyder trygghet. Vill vi verkligen lägga vår trygghet i händerna på nyckfulla politiker?
(För intressant läsning i ämnet rekommenderar jag Radhusproletärer och ombudskapitalister av Dick Kling)
"Två miljoner svenskar har inget sparande. Så löd nyligen rubriken till en artikel i Dagens Industri, som handlade om SEB:s Välfärdsbarometer för 2008. Den visade att en betydande del av befolkningen skulle få svårt att hantera en oförutsedd utgift på 30 000 kronor."
Svenskarna är ett fattigt folk. Trots att våra inkomster är relativt höga har vi inget kapital att röra oss med. Italienaren är i genomsnitt sex gånger rikare än svensken och finsken dubbelt så rik. Medianförmögenheten i Sverige ligger på futtiga 28 000 kronor, inklusiva våra bostäder. Ja, då är det svårt att hantera oförutsedda avgifter. Svenskarna saknar privat sparande i nämvärd omfattning. Att vi inte har några egna tillgångar, utan lägger det mesta i det offentliga och pensionsfonder skapar många problem.
På grund av kollektiviseringen av sparandet under sjuttiotalet finns ingen sparkultur här. Det gör oss extremt känsliga för politiska beslut. Vi har lagt vår trygghet i händerna på politiker, och därför blivit otrygga och beroende av det offentliga. Minsta lilla nedskärning eller kostnadshöjning kan få oss över ända. Pengarna är låsta i den offentligt finansierade sektorn och pensionssparande. Vi har inte friheten att disponera dem som vi själva vill.
Det är inte många som idag vågar bryta upp från en arbetsplats där de inte trivs, eller satsa på ett eget företag. Detta på grund av penningbrist. Om man inte har en ekonomisk buffert, vågar man inte ta steget. För att få svenskarna att börja spara igen måste skatten på kapitalinkomster sänkas radikalt. Samtidigt måste inkomstskatterna också sänkas, för att göra det möjligt att spara ett par tusenlappar extra i månaden. Att ha en ekonomisk buffert betyder trygghet. Vill vi verkligen lägga vår trygghet i händerna på nyckfulla politiker?
(För intressant läsning i ämnet rekommenderar jag Radhusproletärer och ombudskapitalister av Dick Kling)
6 augusti 2008
Paris på väg mot Rosa huset?
Efter att Paris Hilton figurerat i en av John McCains kampanjreklamer (som jämförde Obama med kändisar som Hilton och Spears) ger hon svar på tal. Filmen är hysteriskt rolig!
Paris for president!
Paris for president!
FRA minskar inte terrorrisken
Även om FRA-debattens vågor fortfarande går höga, börjar stiltje infinna sig när det gäller de faktiska argumenten (eller bristen på dem). Man har hört allt femtioelva gånger, inget nytt under solen.
På det sättet är Jan Kallbergs debattartikel i gårdagens Expressen väldigt uppfriskande. Han ger ny ved år FRA-kritikernas brasa och inte den gamla skåpmaten. Enligt honom sätter regeringen en dåres tilltro till att FRA ska hindra terrorister från att utföra dåd i Sverige. Attentaten i New York, London och Madrid visar att system av FRAs typ är helt verkningslösa. Visst är det så. Att tro att terroristerna sitter och skickar okrypterade mejl är mer än lovligt naivt.
Att vi sätter sådan tilltro till en instans gör att beredskapen och försvarsförmågan sänks inom landet, vilket gör oss mer sårbara på attentat. Att regeringen samtidigt monterar ner hemvärnet och försvaret bådar inte gott för Sveriges framtida förmåga till försvar, oavsett vilket hotet är.
Det behövs en helhetssyn på hotbilder mot Sverige, samt på vilka sätt vi ska kunna försvara vår nationella frihet och säkerhet. Att som idag lägga allt på ett kort, FRA, kommer inte göra oss säkrare.
På det sättet är Jan Kallbergs debattartikel i gårdagens Expressen väldigt uppfriskande. Han ger ny ved år FRA-kritikernas brasa och inte den gamla skåpmaten. Enligt honom sätter regeringen en dåres tilltro till att FRA ska hindra terrorister från att utföra dåd i Sverige. Attentaten i New York, London och Madrid visar att system av FRAs typ är helt verkningslösa. Visst är det så. Att tro att terroristerna sitter och skickar okrypterade mejl är mer än lovligt naivt.
Att vi sätter sådan tilltro till en instans gör att beredskapen och försvarsförmågan sänks inom landet, vilket gör oss mer sårbara på attentat. Att regeringen samtidigt monterar ner hemvärnet och försvaret bådar inte gott för Sveriges framtida förmåga till försvar, oavsett vilket hotet är.
Det behövs en helhetssyn på hotbilder mot Sverige, samt på vilka sätt vi ska kunna försvara vår nationella frihet och säkerhet. Att som idag lägga allt på ett kort, FRA, kommer inte göra oss säkrare.
5 augusti 2008
Nyttiga ord
En gammal godbit från Dick Erixons blogg:
POLITISK ORDBOK. Dagens mejl kommer från Pär (tar gärna emot fler förslag!):
Piga subst. ~ an ; person som arbetar med skattesubventionerade hushållsnära tjänster som t ex gardinupphängning, snöskottning och trädgårdsarbete i privat regi ( nedsätt. förkastlig företeelse som främjar klassklyftor och patriarkala strukturer )
Plusjobbare subst. ~ en ; person som arbetar med skattefinansierade hushållsnära tjänster som t ex gardinupphängning, snöskottning och trädgårdsarbete i offentlig regi ( äv. i betydelse viktig åtgärd som sätter tomma händer i arbete och skapar en välfungerande arbetsmarknad till samhällets och den enskildes gagn )
Nämde Pär måste ha hittat en ordlista på sossarnas partikansli.
POLITISK ORDBOK. Dagens mejl kommer från Pär (tar gärna emot fler förslag!):
Piga subst. ~ an ; person som arbetar med skattesubventionerade hushållsnära tjänster som t ex gardinupphängning, snöskottning och trädgårdsarbete i privat regi ( nedsätt. förkastlig företeelse som främjar klassklyftor och patriarkala strukturer )
Plusjobbare subst. ~ en ; person som arbetar med skattefinansierade hushållsnära tjänster som t ex gardinupphängning, snöskottning och trädgårdsarbete i offentlig regi ( äv. i betydelse viktig åtgärd som sätter tomma händer i arbete och skapar en välfungerande arbetsmarknad till samhällets och den enskildes gagn )
Nämde Pär måste ha hittat en ordlista på sossarnas partikansli.
Sveriges socialdemokratiska arbetarparti
Från Johan Ingerös blogg:
"Men Sahlin begränsas av sin svaga roll. Hon var partiets fjärde- eller femtehandsval och måste gilla läget. Det gör att hennes politik blir mer än lovligt snurrig. Tydligast blir detta när hon ger sig på ekonomi: när Svensson med en lön på 24 000 kronor i månaden får skatten sänkt med en tusenlapp är han en höginkomsttagare. Men när samme Svenssons a-kassa blir dyrare så är han plötsligt en låginkomsttagare. Hon gör med klassbegreppet vad Harlem Globetrotters gör med basketbollar.
För övrigt anser hon själv att hon, med en lön på 126 000 kronor i månaden, tillhör medelklassen. Anledningen till hennes lön är för övrigt ett kapitel för sig. Socialdemokraterna har fattat ett kongressbeslut om att partiledaren alltid ska ha samma lön som statsministern. Detta säger två saker: dels att partiet betraktar sin ordförande som en "konung i exil" och för det andra att s-ledaren måste vara rik."
Ja, vad säger man?
"Men Sahlin begränsas av sin svaga roll. Hon var partiets fjärde- eller femtehandsval och måste gilla läget. Det gör att hennes politik blir mer än lovligt snurrig. Tydligast blir detta när hon ger sig på ekonomi: när Svensson med en lön på 24 000 kronor i månaden får skatten sänkt med en tusenlapp är han en höginkomsttagare. Men när samme Svenssons a-kassa blir dyrare så är han plötsligt en låginkomsttagare. Hon gör med klassbegreppet vad Harlem Globetrotters gör med basketbollar.
För övrigt anser hon själv att hon, med en lön på 126 000 kronor i månaden, tillhör medelklassen. Anledningen till hennes lön är för övrigt ett kapitel för sig. Socialdemokraterna har fattat ett kongressbeslut om att partiledaren alltid ska ha samma lön som statsministern. Detta säger två saker: dels att partiet betraktar sin ordförande som en "konung i exil" och för det andra att s-ledaren måste vara rik."
Ja, vad säger man?
4 augusti 2008
På FRA-fronten idel kritik
14 moderata kommunalpolitiker skriver på dagens DN-debatt om deras syn på FRA-lagen. Det är bland det vettigaste och mest balanserade jag läst hittills i FRA-frågan. De går inte till överdrift i sin kritik, men är heller inte överdrivet försiktiga. Det är bara att instämma i mycket av det de säger.
Militär signalspaning behövs, men det får inte gå så långt som i det här fallet, så långt som att göra svenskarna rättslösa, så att de kan avlyssnas hur som helst, när som helst. Politiker talar ofta om hur de ska bli bättre på att lyssna på sin väljare. Men i det här fallat har de verkligen begått generalfel. Regeringen har kört över alla: väljare, gräsrötter och motstridiga riksdagsledamöter. I vilket syfte? Att värna rikets säkerhet. Men jag har inte hört ett vettigt argument hur signalspaning i kabel skulle göra det. Något konkret hot ska väl kunna användas som exempel?
Kommunalpolitikerna slår huvudet på spiken gällande just det här:
"Vi som är lokala företrädare för moderaterna träffar dagligen väljare som undrar varför en lag som innebär massavlyssning av svenska folket är så viktig att genomföra. Det är en fråga vi inte kan ge något bra svar på. De moderata statsråden står i den här frågan för en politik som vi på den lokala nivån inte kan försvara eller förklara."
Det är precis vad det handlar om. Riksdagen har beslutat om detta ovanför allas våre huvuden, och få förstår varför. Förespråkarna har inte lyckats få fram budskapet om varför lagen är så nödvändig. Varför ska FRA få läsa vår e-post när vanliga brev skyddas av brevhemligheten? Varför är det så viktigt?
FRA-frågan har blivit en förtroendekris för regeringen och alliansen. Med två år kvar till nästa val är det dags att göra något åt saken. I höst kan lagen rivas upp. Gör så. Ta fram en lag som tar hänsyn till den personliga integriteten, sävål som rikets säkerhet. Rejäl insyn och bred uppslutning behövs för lagar av den här typen.
Än är det inte försent.
Militär signalspaning behövs, men det får inte gå så långt som i det här fallet, så långt som att göra svenskarna rättslösa, så att de kan avlyssnas hur som helst, när som helst. Politiker talar ofta om hur de ska bli bättre på att lyssna på sin väljare. Men i det här fallat har de verkligen begått generalfel. Regeringen har kört över alla: väljare, gräsrötter och motstridiga riksdagsledamöter. I vilket syfte? Att värna rikets säkerhet. Men jag har inte hört ett vettigt argument hur signalspaning i kabel skulle göra det. Något konkret hot ska väl kunna användas som exempel?
Kommunalpolitikerna slår huvudet på spiken gällande just det här:
"Vi som är lokala företrädare för moderaterna träffar dagligen väljare som undrar varför en lag som innebär massavlyssning av svenska folket är så viktig att genomföra. Det är en fråga vi inte kan ge något bra svar på. De moderata statsråden står i den här frågan för en politik som vi på den lokala nivån inte kan försvara eller förklara."
Det är precis vad det handlar om. Riksdagen har beslutat om detta ovanför allas våre huvuden, och få förstår varför. Förespråkarna har inte lyckats få fram budskapet om varför lagen är så nödvändig. Varför ska FRA få läsa vår e-post när vanliga brev skyddas av brevhemligheten? Varför är det så viktigt?
FRA-frågan har blivit en förtroendekris för regeringen och alliansen. Med två år kvar till nästa val är det dags att göra något åt saken. I höst kan lagen rivas upp. Gör så. Ta fram en lag som tar hänsyn till den personliga integriteten, sävål som rikets säkerhet. Rejäl insyn och bred uppslutning behövs för lagar av den här typen.
Än är det inte försent.
3 augusti 2008
"Du, medborgare, vet inte ditt eget bästa!"
Mattias Svensson skriver om Folkhälsoinstitutets nya generaldirektör, Sarah Wamala. För att ge en kort sammanfattning av hennes åsikter:
"...Wamala hävdar att psykisk ohälsa beror på livsstilsfaktorer som rökning, stillasittande, kostvanor och alkohol. I samma artikel låter hon påskina att 80 procent av hjärt- och kärlsjukdomarna och 40 procent av vissa cancerformer skulle försvinna om vi levde ”hälsosammare”. Detta samtidigt som den egna studien konstaterade att hela 88 procent av kvinnorna och 81 procent av männen hade en eller ingen ohälsofaktor enligt studiens strikta kriterier, och att gruppen med tre eller fyra ohälsofaktorer var så liten som 3 respektive 4 procent. Det är dessutom ett välkänt faktum att hälsa och välbefinnande i betydligt högre grad beror på andra faktorer som socialt nätverk och ställning på arbetsmarknaden än på livsstilsfaktorer."
"I en annan DN-debattartikel hänvisas till den gamla myten om löneskillnader på 20 procent mellan kvinnor och män (som i stort sett fullt ut förklaras av skilda karriärval och kvinnors val att arbeta mindre), och menar att dessa skillnader beror på ”att det finns en talibanliknande syn på kvinnor i Sverige”."
Svensson slår huvudet på spiken:
"Det torde vara uppenbart att vi här har att göra med en fullblodsideolog i den stora statens och den matematiska jämlikhetstankens tjänst."
Folkhälsoinstitutet måste vara en riktig godisbutik för varje ivrig paternalist i riket. För vad bättre finns för dem än att tala om för folk vad de ska och inte ska göra? Gärna med lite skrämselpropaganda också.
Nej, vi har fått nog av sånt här i Sverige. Låt folk göra sina egna val när det gäller deras livsstil och skuldbelägg dem inte för dessa val. Sverige har alldeles för många myndigheter. En bra början vore att lägga ner Folkhälsoinstitutet.
"...Wamala hävdar att psykisk ohälsa beror på livsstilsfaktorer som rökning, stillasittande, kostvanor och alkohol. I samma artikel låter hon påskina att 80 procent av hjärt- och kärlsjukdomarna och 40 procent av vissa cancerformer skulle försvinna om vi levde ”hälsosammare”. Detta samtidigt som den egna studien konstaterade att hela 88 procent av kvinnorna och 81 procent av männen hade en eller ingen ohälsofaktor enligt studiens strikta kriterier, och att gruppen med tre eller fyra ohälsofaktorer var så liten som 3 respektive 4 procent. Det är dessutom ett välkänt faktum att hälsa och välbefinnande i betydligt högre grad beror på andra faktorer som socialt nätverk och ställning på arbetsmarknaden än på livsstilsfaktorer."
"I en annan DN-debattartikel hänvisas till den gamla myten om löneskillnader på 20 procent mellan kvinnor och män (som i stort sett fullt ut förklaras av skilda karriärval och kvinnors val att arbeta mindre), och menar att dessa skillnader beror på ”att det finns en talibanliknande syn på kvinnor i Sverige”."
Svensson slår huvudet på spiken:
"Det torde vara uppenbart att vi här har att göra med en fullblodsideolog i den stora statens och den matematiska jämlikhetstankens tjänst."
Folkhälsoinstitutet måste vara en riktig godisbutik för varje ivrig paternalist i riket. För vad bättre finns för dem än att tala om för folk vad de ska och inte ska göra? Gärna med lite skrämselpropaganda också.
Nej, vi har fått nog av sånt här i Sverige. Låt folk göra sina egna val när det gäller deras livsstil och skuldbelägg dem inte för dessa val. Sverige har alldeles för många myndigheter. En bra början vore att lägga ner Folkhälsoinstitutet.
2 augusti 2008
Såpan SVT
SVT ville ta ut extra licenspengar för att visa OS på äldreboenden, sjukhus och andra liknande offentliga verksamheter. Efter häftig kritik från bland annat kulturministern har man nu backat. Avgiften ska bara tas ut av de som visar OS i kommersiellt syfte.
Det är kanske dags att stryka public service-begreppet ur SVTs reportoar? Det räcker tydligen inte med de pengar svenska folket redan betalar in. För girigbukarna på statstelevisionen går tydligen vad som helst. SVT får svårare och svårare att berättiga sin särställning. Det krävs en genomgång och omformulering av vad public service ska innefatta (att spruta vatten på statsministern gör det inte). Annars är det nog dags att avveckla.
Det är kanske dags att stryka public service-begreppet ur SVTs reportoar? Det räcker tydligen inte med de pengar svenska folket redan betalar in. För girigbukarna på statstelevisionen går tydligen vad som helst. SVT får svårare och svårare att berättiga sin särställning. Det krävs en genomgång och omformulering av vad public service ska innefatta (att spruta vatten på statsministern gör det inte). Annars är det nog dags att avveckla.
Porta barbariet
Under de senaste dagarna har det kommit rapporter att den offentliga sjukvården utför så kallade rekonstruktioner av kvinnors "mödomshinnor". Saken är ju den att det inte finns någon mödomshinna. Svenskan skriver om det här. Johan Ingerö och Dick Erixon kommenterar.
Det är kvinnor från familjer med starkt hederstänkande som drabbas av myter som denna, samt oskuldskravet innan giftermål. De måste kunna bevisa att de är oskulder, vilket är omöjligt. Det går inte att se om någon haft sex eller inte. Då kan de pressas så långt att de väljer att göra ett ingrepp i underlivet, för att tilfredsställa familjen med blod på lakanen. Ett ingrepp som är medicinskt helt omotiverat och kan orsaka ihållande smärta.
Dessa utgrepp utförs på svenska vårdkliniker för skattepengar. Det är de unga kvinnorna som lever i hederskulturer som förlorar på det. För om vi ger vårt medgivande till sådana ingrepp, accepterar vi också hederskulturen och det den innefattar: kvinnoförtryck. Att å ena sidan fördöma hederskultur och kvinnoförtryck, medan man å andra sidan ger sitt medgivande genom operationerna fungerar inte.
Sådant barbari ska inte existera i de svenska samhället. Ingerö har så rätt i att det här för oss ett steg närmare kvinnlig könsstympning i Sverige:
"Möjligen skulle man kunna argumentera för detta enligt någon slags harm reduction-filosofi: "det är bättre att det utförs av kirurger och under narkos än av gummor med glasskärvor under någon utlandssemester". Själv menar jag att den argumentationen är vanvettig."
Precis. Det är vanvettigt att tillåta dessa barbariska ingrepp "för den goda sakens skull". Inom Sveriges gränser ska det vara nolltolerans mot alla former av förtryck. Samtidigt kan det vara svårt för sjukvårdspersonal när det kommer kvinnor som fruktar för sina liv. Därför måste det finnas tydliga riktlinjer: det här är inte acceptabelt. Istället måste resurserna läggas på att hjälpa kvinnorna på andra sätt, samt ta tag i hederskulturen.
Något annat vore ett hån mot det liberala samhället.
Det är kvinnor från familjer med starkt hederstänkande som drabbas av myter som denna, samt oskuldskravet innan giftermål. De måste kunna bevisa att de är oskulder, vilket är omöjligt. Det går inte att se om någon haft sex eller inte. Då kan de pressas så långt att de väljer att göra ett ingrepp i underlivet, för att tilfredsställa familjen med blod på lakanen. Ett ingrepp som är medicinskt helt omotiverat och kan orsaka ihållande smärta.
Dessa utgrepp utförs på svenska vårdkliniker för skattepengar. Det är de unga kvinnorna som lever i hederskulturer som förlorar på det. För om vi ger vårt medgivande till sådana ingrepp, accepterar vi också hederskulturen och det den innefattar: kvinnoförtryck. Att å ena sidan fördöma hederskultur och kvinnoförtryck, medan man å andra sidan ger sitt medgivande genom operationerna fungerar inte.
Sådant barbari ska inte existera i de svenska samhället. Ingerö har så rätt i att det här för oss ett steg närmare kvinnlig könsstympning i Sverige:
"Möjligen skulle man kunna argumentera för detta enligt någon slags harm reduction-filosofi: "det är bättre att det utförs av kirurger och under narkos än av gummor med glasskärvor under någon utlandssemester". Själv menar jag att den argumentationen är vanvettig."
Precis. Det är vanvettigt att tillåta dessa barbariska ingrepp "för den goda sakens skull". Inom Sveriges gränser ska det vara nolltolerans mot alla former av förtryck. Samtidigt kan det vara svårt för sjukvårdspersonal när det kommer kvinnor som fruktar för sina liv. Därför måste det finnas tydliga riktlinjer: det här är inte acceptabelt. Istället måste resurserna läggas på att hjälpa kvinnorna på andra sätt, samt ta tag i hederskulturen.
Något annat vore ett hån mot det liberala samhället.
1 augusti 2008
Utsiktslösa samtal i Zimbabwe
Samtalen mellan Robert Mugabe och MDCs Morgan Tsvangirai verkar ha kört fast redan i måndags, enligt sydafrikansk media. Dett förnekas, inte helt oväntat av både Mugabe och Thabo Mbeki.
- Vi förhandlar fortfarande, vi vill lyckas, sade Mugabe igår.
Det enda Robert Mugabe vill är att hålla sig kvar vid makten så länge han kan. Han greppar varenda halmstrå han kan hitta, och utsikterna för demokrati ser än så länge inte särskilt goda ut. Så länge han har makten anser han att det är att lyckas. Att försöka förbättra situationen i landet, med skenande inflation, fattigdom och matbrist finns inte på kartan. Mugabe och hans gelikar bryr sig bara om makt.
Och makt har han definitivt. Inte bara i Zimbabwe, hans vänner inom Afrikanska Unionen är många, bland dem Sydafrikas president. Mbeki insisterar på att det går bra, och att det endast är en tillfällig paus innan de upptas på sändag igen. Inte oväntat det heller, med tanke på hur okritisk han varit mot Mugabe.
Oppositionspartiet MDC utgör då en mer troligt korrekt källa. Enligt en talesman har samtalen kört fast och den avgörande frågan är hur makten ska delas mella Mugabe och Tsvangirai. Båda hävdar sig vara segrare i valet, men sett utifrån går det inte att förneka vem som är den demokratiskt valde ledaren i Zimbabwe: Morgan Tsvangirai. MDC vill ha Mugabe som president med cermoniella uppdrag. Det är mycket osannolikt att Mugabe skulle gå med på det. En gång diktator, alltid diktator.
Samtalen är inte mycket att hoppas på.
- Vi förhandlar fortfarande, vi vill lyckas, sade Mugabe igår.
Det enda Robert Mugabe vill är att hålla sig kvar vid makten så länge han kan. Han greppar varenda halmstrå han kan hitta, och utsikterna för demokrati ser än så länge inte särskilt goda ut. Så länge han har makten anser han att det är att lyckas. Att försöka förbättra situationen i landet, med skenande inflation, fattigdom och matbrist finns inte på kartan. Mugabe och hans gelikar bryr sig bara om makt.
Och makt har han definitivt. Inte bara i Zimbabwe, hans vänner inom Afrikanska Unionen är många, bland dem Sydafrikas president. Mbeki insisterar på att det går bra, och att det endast är en tillfällig paus innan de upptas på sändag igen. Inte oväntat det heller, med tanke på hur okritisk han varit mot Mugabe.
Oppositionspartiet MDC utgör då en mer troligt korrekt källa. Enligt en talesman har samtalen kört fast och den avgörande frågan är hur makten ska delas mella Mugabe och Tsvangirai. Båda hävdar sig vara segrare i valet, men sett utifrån går det inte att förneka vem som är den demokratiskt valde ledaren i Zimbabwe: Morgan Tsvangirai. MDC vill ha Mugabe som president med cermoniella uppdrag. Det är mycket osannolikt att Mugabe skulle gå med på det. En gång diktator, alltid diktator.
Samtalen är inte mycket att hoppas på.
30 juli 2008
Demokrati eller diktatur?
När min vän Shilan tog studenten i år gav jag henne en T-shirt. På den hade jag skrivit av något hon sa en gång: "I was with president Bush before the invasion, and I'm still with him now".
Jag anade väl att det skulle vara lite smått provocerande och uppseendeväckande, speciellt här i Republikan- och Bushhatande Sverige. Sedan hon fick den har hon haft på sig den två gånger. Båda gångerna stirrade folk, de pekade och viskade när hon gick förbi. Något annat skulle man kanske inte vänta sig.
Men: att en i två mandatperioder demokratiskt vald president i USA väcker sådana upprörda känslor är anmärkningsvärt. För hur många reagerar så häftigt när de ser Che-tröjor lite här och var? Tröjor med en marxistisk revolutionär mördare på är mer accepterade än de med en demokratiskt vald president.
Säga vad man vill om Bush och hans politik. Men all denna avsky och motvilja mot honom i synnerhet och USA i allmänhet är bortom alla proportioner. Anti-amerikanism är vad det är. Det är en dogm, och en väsentlig del av vänsterns ideologi. Diktaturer kan vara bra, så länge de är socialistiska. Men när det handlar om USA tar det hus i helvete. USA representerar allt ont här i världen och är det mest avskyvärda landet på planeten.
Den självklara frågan infinner sig: Hur kan det vara det, med tanke på alla världens diktaturer? Det kan det visst vara. Diktatur kan vara bättre än demokrati. Fråga bara vänsterpartiets partistyrelse.
Och det ska vara ett demokratiskt parti...
Jag anade väl att det skulle vara lite smått provocerande och uppseendeväckande, speciellt här i Republikan- och Bushhatande Sverige. Sedan hon fick den har hon haft på sig den två gånger. Båda gångerna stirrade folk, de pekade och viskade när hon gick förbi. Något annat skulle man kanske inte vänta sig.
Men: att en i två mandatperioder demokratiskt vald president i USA väcker sådana upprörda känslor är anmärkningsvärt. För hur många reagerar så häftigt när de ser Che-tröjor lite här och var? Tröjor med en marxistisk revolutionär mördare på är mer accepterade än de med en demokratiskt vald president.
Säga vad man vill om Bush och hans politik. Men all denna avsky och motvilja mot honom i synnerhet och USA i allmänhet är bortom alla proportioner. Anti-amerikanism är vad det är. Det är en dogm, och en väsentlig del av vänsterns ideologi. Diktaturer kan vara bra, så länge de är socialistiska. Men när det handlar om USA tar det hus i helvete. USA representerar allt ont här i världen och är det mest avskyvärda landet på planeten.
Den självklara frågan infinner sig: Hur kan det vara det, med tanke på alla världens diktaturer? Det kan det visst vara. Diktatur kan vara bättre än demokrati. Fråga bara vänsterpartiets partistyrelse.
Och det ska vara ett demokratiskt parti...
29 juli 2008
Det konservativa folkhemmet
Istället för att försöka analysera och ta itu med verkliga problem försöker vissa vänsterskribenter måla upp en bild av ett nyliberalt maktövertagande/statskupp. Exempelvis här. Att en borgerlig regering vid makten ses som en statskupp visar hur normativ socialismen, och socialdemokratin verkligen är i Sverige.
Som Marita Ulvskog sa efter förlusten i valet 1976: “Det kändes som en statskupp!”
Det var så mycket bättre förr, man vill tillbaka till det gamla "folkhemmet". Allt är borgarnas fel och "överklassen" är källan till allt ont här i världen. Folkhemsnostalgikerna är vår tids konservativa. De ser helst att vi skulle vrida tillbaka tidsmaskinen 40 år. Alla förändringar som ändrar på det kära folkhemmet ska bekämpas till varje pris.
Vadå statskupp? Vänstern visar som vanligt sitt förakt för att folk inte skulle kunna tänka själva eller veta sitt eget bästa. För nu var det ju så att en majoritet röstade för Alliansen. I ett demokratiskt val. Vänstern kanske borde besöka någon av alla diktaturer som de vurmar för och uppdatera sin bild av vad demokrati är.
Och var kommer nyliberalismen in i bilden? Alliansregeringen har under sina två år vid makten inte genomfört något som kan beskrivas som nyliberalt. Tvärtom, den svenska modellen får inte till något pris hotas.
Faktum kvarstår: Sverige är ett stort socialdemokratiskt kollektiv. Oavsett regeringsparti. Politikens mittpunkt är bredare än en sexfilig motorväg. En fil för varje riksdagsparti, förutom vänsterpartiet som håller till i vänstra vägrenen (heder åt dem för det). Alla vill vara där. Där råder konsensus om nästan precis allt det socialdemokraterna skapat under sina sisådär 70 år vid makten.
Nämligen det stora kollektivet. Folkhemmet. Där det är förbjudet att sticka ut genom att tjäna mer än någon annan. Där alla ska vara jämvärdiga, inte bara jämlika. Där staten ska sköta allt, trots att vi skulle kunna göra det bättre själva. Där skatterna är de näst högsta i världen, bara för att politikerna ska ha så mycket makt som möjligt. Där alla lösningar är gemensamma.
Det är så konservburkarna till vänster, mitten och höger vill ha det. Ett samhälle där individen hela tiden motarbetas, trots att motsatsen marknadsförs. Att ens hävda något annat eller påtala problemen med folkhemmet bemöts med ett ord: Nyliberal. I vänsterkretsar ett skällsord värre än till exempel rasist, homofob eller islamofob.
För att citera Per-Albin Hansson:
"Det goda hemmet känner icke till några privilegierade eller tillbakasatta, inga kelgrisar och inga styvbarn. Där ser icke den ene ner på den andre. Där försöker ingen skaffa sig fördel på andras bekostnad, den starke trycker icke ner och plundrar den svage."
Men vad fan, vem har hört talas om en familj där alla barn är identiska. Hur är det med de personer som desperat försöker ta sig in i huset? Som invandrare. Vad får de ut av folkhemmet, när de inte ens kan komma in?
För att inte nämna de barn i huset som inte gillar att deras föräldrar hela tiden ska bestämma allt åt dem. Vart ska de ta vägen?
Trevligt, åtminstone om du befinner dig innanför väggarna. Samt att du accepterar alla oskrivna regler, till exempel Jante.
Annars då..?
Som Marita Ulvskog sa efter förlusten i valet 1976: “Det kändes som en statskupp!”
Det var så mycket bättre förr, man vill tillbaka till det gamla "folkhemmet". Allt är borgarnas fel och "överklassen" är källan till allt ont här i världen. Folkhemsnostalgikerna är vår tids konservativa. De ser helst att vi skulle vrida tillbaka tidsmaskinen 40 år. Alla förändringar som ändrar på det kära folkhemmet ska bekämpas till varje pris.
Vadå statskupp? Vänstern visar som vanligt sitt förakt för att folk inte skulle kunna tänka själva eller veta sitt eget bästa. För nu var det ju så att en majoritet röstade för Alliansen. I ett demokratiskt val. Vänstern kanske borde besöka någon av alla diktaturer som de vurmar för och uppdatera sin bild av vad demokrati är.
Och var kommer nyliberalismen in i bilden? Alliansregeringen har under sina två år vid makten inte genomfört något som kan beskrivas som nyliberalt. Tvärtom, den svenska modellen får inte till något pris hotas.
Faktum kvarstår: Sverige är ett stort socialdemokratiskt kollektiv. Oavsett regeringsparti. Politikens mittpunkt är bredare än en sexfilig motorväg. En fil för varje riksdagsparti, förutom vänsterpartiet som håller till i vänstra vägrenen (heder åt dem för det). Alla vill vara där. Där råder konsensus om nästan precis allt det socialdemokraterna skapat under sina sisådär 70 år vid makten.
Nämligen det stora kollektivet. Folkhemmet. Där det är förbjudet att sticka ut genom att tjäna mer än någon annan. Där alla ska vara jämvärdiga, inte bara jämlika. Där staten ska sköta allt, trots att vi skulle kunna göra det bättre själva. Där skatterna är de näst högsta i världen, bara för att politikerna ska ha så mycket makt som möjligt. Där alla lösningar är gemensamma.
Det är så konservburkarna till vänster, mitten och höger vill ha det. Ett samhälle där individen hela tiden motarbetas, trots att motsatsen marknadsförs. Att ens hävda något annat eller påtala problemen med folkhemmet bemöts med ett ord: Nyliberal. I vänsterkretsar ett skällsord värre än till exempel rasist, homofob eller islamofob.
För att citera Per-Albin Hansson:
"Det goda hemmet känner icke till några privilegierade eller tillbakasatta, inga kelgrisar och inga styvbarn. Där ser icke den ene ner på den andre. Där försöker ingen skaffa sig fördel på andras bekostnad, den starke trycker icke ner och plundrar den svage."
Men vad fan, vem har hört talas om en familj där alla barn är identiska. Hur är det med de personer som desperat försöker ta sig in i huset? Som invandrare. Vad får de ut av folkhemmet, när de inte ens kan komma in?
För att inte nämna de barn i huset som inte gillar att deras föräldrar hela tiden ska bestämma allt åt dem. Vart ska de ta vägen?
Trevligt, åtminstone om du befinner dig innanför väggarna. Samt att du accepterar alla oskrivna regler, till exempel Jante.
Annars då..?
28 juli 2008
Barack Obama: The Child - The Messiah - The Obamessiah
Oavsett vad man tycker om Obama är det här så klockrent.
Bästa:
"In hospitals across the land, poeple were cured, even though they were un-insured."
Bästa:
"In hospitals across the land, poeple were cured, even though they were un-insured."
Gott och blandat
Det kanske låter självklart och simpelt, men: vilken j*vla tur att vi människor är så olika. Det slog mig idag när jag hade stått och målat en panelvägg i sex timmar. Vilket skitjobb att vara målare! Eller vänta nu, det är ju bara min åsikt. För jag tror att åtminstone de flesta målare trivs med vad de gör.
Och vice versa: målaren kanske tycker att sitta och skriva, som jag gör nu, är pest och pina. Vad är det egentligen som gör att en person blir akademiker och en annan blir hantverkare? Och då pratar vi frivilliga val, utan yttre påverkan (även om man inte helt kan bortse från det).
En slutsats som man kan dra är att människor blir som lyckligast när de får göra sina egna val. Och i det avseendet är liberalismen så förträfflig. Detta då den bygger på tanken att varje människa är ett mål i sig och att individens frihet och egna val är det viktigaste som finns.
Kontrasten är stor till vänstern, speciellt ju längre ut på kanten man kommer. För känns det inte som att man genom att hela tiden tillämpa klassperspektivet stjälper mer än man hjälper? Att sorteras in i ett fack verkar begränsande. Kan vi inte först och främst låtas vara människor, istället för arbetar-, medel- eller överklass?
Och vice versa: målaren kanske tycker att sitta och skriva, som jag gör nu, är pest och pina. Vad är det egentligen som gör att en person blir akademiker och en annan blir hantverkare? Och då pratar vi frivilliga val, utan yttre påverkan (även om man inte helt kan bortse från det).
En slutsats som man kan dra är att människor blir som lyckligast när de får göra sina egna val. Och i det avseendet är liberalismen så förträfflig. Detta då den bygger på tanken att varje människa är ett mål i sig och att individens frihet och egna val är det viktigaste som finns.
Kontrasten är stor till vänstern, speciellt ju längre ut på kanten man kommer. För känns det inte som att man genom att hela tiden tillämpa klassperspektivet stjälper mer än man hjälper? Att sorteras in i ett fack verkar begränsande. Kan vi inte först och främst låtas vara människor, istället för arbetar-, medel- eller överklass?
27 juli 2008
Fair and Balanced á la DN
"Chávez, mannen av folket, hade innan avresan till Europa lovat att krama om den strame aristokraten Juan Carlos."
Jag är ej intresserad av Per G Carlssons personliga åsikter angående Chávez. En saklig, objektiv rapport hade räckt gott och väl. Trodde faktiskt inte jag skulle behöva läsa sådant i DN, men jag får nog ompröva min bild av den tidningen.
Despotkrameri på bästa nyhetsplats.
Jag är ej intresserad av Per G Carlssons personliga åsikter angående Chávez. En saklig, objektiv rapport hade räckt gott och väl. Trodde faktiskt inte jag skulle behöva läsa sådant i DN, men jag får nog ompröva min bild av den tidningen.
Despotkrameri på bästa nyhetsplats.
Neo och Axess
För er som är intresserade av politik, kultur och samhälle (precis som jag) skulle jag vilja tipsa om två tidningar.
Först har vi Axess.
Finns alltid en massa intressant i varenda nummer. Allt från politik och juridik till kultur och språk. Oumbärlig idétidskrift, men texterna kan vara ganska tunga, så det gäller att vara koncentrerad.
Sedan Neo.
Magasinet med Sveriges snyggaste layout. Men Neo är definitivt inte bara yta. Liberal idétidskrift som tar upp de mest skiftande ämnen, men alltid med en liberal twist. Aftonbladets kulturredaktion hatar den, jag älskar den!
Läs!
Först har vi Axess.
Finns alltid en massa intressant i varenda nummer. Allt från politik och juridik till kultur och språk. Oumbärlig idétidskrift, men texterna kan vara ganska tunga, så det gäller att vara koncentrerad.
Sedan Neo.
Magasinet med Sveriges snyggaste layout. Men Neo är definitivt inte bara yta. Liberal idétidskrift som tar upp de mest skiftande ämnen, men alltid med en liberal twist. Aftonbladets kulturredaktion hatar den, jag älskar den!
Läs!
23 juli 2008
Skilsmässa är ett rätt schysst påfund
Vissa går helt enkelt för långt. Till exempel den kristna tankesmedjan Claphaminstitutet. På dagens DN-debatt skriver de om sin önskan att folkhälsominister Maria Larsson ska starta en satsning på att få ner antalet skilsmässor.
Visst skulle man kunna säga att alla skilsmässor är ett sorts misslyckande. Men hur lyckat är det att två personer som inte älskar varandra längre lever tillsammans? Hur lyckliga är de personerna? Claphaminstitutet skriver att barnen inte lider av föräldrar som inte kära, och att endast där föräldrarna bråkar mycket är en skilsmässa bättre för barnen. Det tycker jag kan ifrågasättas, barn märker mer än man tror, och de märker säkert om föräldrarna inte är lyckliga och inte trivs med varandra.
Nog för att barnens perspektiv är viktigt. Men det handlar ju inte bara om dem, utan även vuxna människor, som har sina behov. Om jag inte är lycklig i en relation är det bättre att bryta upp och starta på nytt, i det långa loppet, även om det är fruktansvärt till en början.
Att Claphaminstitutet vill ha en strategi för att minska antalet skilsmässor låter mest som gammal moralkonservatism. Staten ska inte lägga sig i människors privata relationer, annat än i yttersta, yttersta nödfall. Att man går in och ut ur relationer är bara naturligt. För mig är det inte naturligt att vara trogen någon hela livet, ifall man inte älskar den personen. Visst ska man försöka laga en relation som knakar i fogarna, men det ska ske på eget initiativ. Inte genom pekpinnar från staten.
Vuxna människor kan göra sina egna val. Låt dem göra det.
Visst skulle man kunna säga att alla skilsmässor är ett sorts misslyckande. Men hur lyckat är det att två personer som inte älskar varandra längre lever tillsammans? Hur lyckliga är de personerna? Claphaminstitutet skriver att barnen inte lider av föräldrar som inte kära, och att endast där föräldrarna bråkar mycket är en skilsmässa bättre för barnen. Det tycker jag kan ifrågasättas, barn märker mer än man tror, och de märker säkert om föräldrarna inte är lyckliga och inte trivs med varandra.
Nog för att barnens perspektiv är viktigt. Men det handlar ju inte bara om dem, utan även vuxna människor, som har sina behov. Om jag inte är lycklig i en relation är det bättre att bryta upp och starta på nytt, i det långa loppet, även om det är fruktansvärt till en början.
Att Claphaminstitutet vill ha en strategi för att minska antalet skilsmässor låter mest som gammal moralkonservatism. Staten ska inte lägga sig i människors privata relationer, annat än i yttersta, yttersta nödfall. Att man går in och ut ur relationer är bara naturligt. För mig är det inte naturligt att vara trogen någon hela livet, ifall man inte älskar den personen. Visst ska man försöka laga en relation som knakar i fogarna, men det ska ske på eget initiativ. Inte genom pekpinnar från staten.
Vuxna människor kan göra sina egna val. Låt dem göra det.
22 juli 2008
FRA-debatten fortsätter
FRA-frågan blir allt svettigare för regeringen. På dagens DN-debatt skriver femton borgerliga politiker från samtliga allianspartiern att de startat ett nätverk mot FRA-lagen. De uppmanar regeringen att riva upp lagen redan innan den träder i kraft.
Gruppen har helt rätt i den kritik de framför. De som är för lagen har inte kunnat deifiniera vilka de "yttre hoten" mot rikets säkerhet egentligen är. Rättssäkerheten är obefintlig, man frångår principen att den personliga integriteten enbart kan kränkas vid brottsmisstanke. Man har inte möjlighet att få veta om man blivit avlyssnad och i så fall få kompensation för det.
Som kritikerna skriver är det inget fel på lagens intentioner. Staten finns till för att försvara medborgarna från inre och yttre hot. Men om man går så långt för att skydda friheten från yttre hot, är risken stor att man avskaffar friheten inifrån. Självklart kommer inte alla mejl läsas av FRA, eller alla samtal avlyssnas. Men att möjligheten finns, för ett fåtal personer inom FRA, är illa nog.
Det är beklagligt att de borgerliga riksdagsledamöterna inte stod upp för det här tidigare. Men det är ändå bättre att nu inse sina misstag. Bättre sent än aldrig. När regeringens tilläggsproposition ska röstas om i riksdagen i höst har de åter en chans att stå up för de liberala grundvärderingarna. Riv upp lagen och tillsätt en ny, ordentlig utredning. Sverige behöver försvaras, men inte med de här metoderna, till priset av mindre frihet.
Gruppen har helt rätt i den kritik de framför. De som är för lagen har inte kunnat deifiniera vilka de "yttre hoten" mot rikets säkerhet egentligen är. Rättssäkerheten är obefintlig, man frångår principen att den personliga integriteten enbart kan kränkas vid brottsmisstanke. Man har inte möjlighet att få veta om man blivit avlyssnad och i så fall få kompensation för det.
Som kritikerna skriver är det inget fel på lagens intentioner. Staten finns till för att försvara medborgarna från inre och yttre hot. Men om man går så långt för att skydda friheten från yttre hot, är risken stor att man avskaffar friheten inifrån. Självklart kommer inte alla mejl läsas av FRA, eller alla samtal avlyssnas. Men att möjligheten finns, för ett fåtal personer inom FRA, är illa nog.
Det är beklagligt att de borgerliga riksdagsledamöterna inte stod upp för det här tidigare. Men det är ändå bättre att nu inse sina misstag. Bättre sent än aldrig. När regeringens tilläggsproposition ska röstas om i riksdagen i höst har de åter en chans att stå up för de liberala grundvärderingarna. Riv upp lagen och tillsätt en ny, ordentlig utredning. Sverige behöver försvaras, men inte med de här metoderna, till priset av mindre frihet.
21 juli 2008
En robot löser alla problem
I framtiden ska robotar kunna tillgodose alla våra behov, i alla fall om man ska tro forskare. Robotarna ska kunna ersätta människor fullt ut. De ska fungera som sällskap, både emotionellt och sexuellt, förutom för rent praktiska ändamål. Frågan är om man inte måste programmera om människorna också. Nåväl, jag har aldrig mött en mänsklig robot, men vill jag få komplimanger av en dator som är programmerad att vara snäll mot mig? Det kommer liksom inte kännas så äkta.
Men vill vi verkligen att robotarna ska bli så mänskliga som möjligt? Börjar genast tänka på valfri sci-fi-film där det gått aningen för långt. Men då kanske ensamma män kan köpa en robot istället för en prostituerad, osagt om det är bra eller dåligt... och vad som kommer vara mest socialt stigmatiserat. Äldrevården har ju nämts som potentiell marknad för robotarna. På äldre dar spelar väl sällskapet inte så stor roll, så länga man inte är helt ensam. Eller räknar vi kallt med att åldringarna är alltför senil-dementa för att märka något? Framtiden håller svaren...
Dock var det första som slog mig: vilken våt dröm det måste vara för idealistiska socialister. Nu kan de ta jämlikhetstanken ett steg längre, till att omfatta all sorts social gemenskap. Från den ensamme torsken till den ensamstående mamman, alla behöver en robot. Det enda som krävs är skattepengar. Och överklassen delar säkert med sig av sina rikedomar för andras välbefinnande.
Robot för alla - en mänsklig rättighet!
Men vill vi verkligen att robotarna ska bli så mänskliga som möjligt? Börjar genast tänka på valfri sci-fi-film där det gått aningen för långt. Men då kanske ensamma män kan köpa en robot istället för en prostituerad, osagt om det är bra eller dåligt... och vad som kommer vara mest socialt stigmatiserat. Äldrevården har ju nämts som potentiell marknad för robotarna. På äldre dar spelar väl sällskapet inte så stor roll, så länga man inte är helt ensam. Eller räknar vi kallt med att åldringarna är alltför senil-dementa för att märka något? Framtiden håller svaren...
Dock var det första som slog mig: vilken våt dröm det måste vara för idealistiska socialister. Nu kan de ta jämlikhetstanken ett steg längre, till att omfatta all sorts social gemenskap. Från den ensamme torsken till den ensamstående mamman, alla behöver en robot. Det enda som krävs är skattepengar. Och överklassen delar säkert med sig av sina rikedomar för andras välbefinnande.
Robot för alla - en mänsklig rättighet!
19 juli 2008
Jordbruksstöd
EU-komissionen har gett klartecken till en miljard euro i stöd till Afrikas bönder. Dubbelmoralen finner inga gränser. Stödet till de egna, främst franska bönderna ligger på 43 miljarder euro (2005). De afrikanska bönderna har ingen chans på den europeiska marknaden. Överskottet som produceras i EU dumpas i Afrika. Ett synnerligen effektivt sätt att slå ut de afrikanska bönderna.
Nu kommer alltså lite stöd som plåster på såren.
Hur skulle det vara att slopa alla dessa subventioner och låta världens bönder konkurrera på rättvisare villkor? Tyvärr är det nog långt kvar dit.
15 juli 2008
Arbetarklass?
Man lär sig något nytt varje dag, sannerligen! Tydligen definieras tjuvar också som arbetarklass nuförtiden. Ja, att stjäla är nog ett hårt och slitsamt arbete. Kanske är det arbetarklassens egna "omfördelare" som de menar? Överklassen för ju behålla alldeles för mycket av sina pengar idag. Nästan hälften!
Vänd dig till Revolutionära fronten nästa gång din cykel blir stulen.
"Regeringen måste nu backa om FRA-lagen"
På gårdagens DN debatt skriver sju tunga folkpartister att regeringen nu måste backa i FRA-frågan och göra om det hela från början.
FRA-debatten har inte lagt sig än och kommer garanterat inte göra det på ett bra tag, om någonsin. Fredrik Reinfeldt och regeringen försöker fortfarande vifta bort kritiken med att den kommer från extrema grupper eller från vänsterkanten, som försvarsminister Sten Tolgfors påstod. Allt beror på att folket inte "förstår" lagen, att den "missuppfattas".
Motståndet finns överallt på den politiska skalan, från höger till vänster. IT-experter, jurister, SÄPO m fl. har uttalat sig kritiskt mot lagen. Ändå är allt bara "missförstånd". Nu hörs allt mer kritiska och organiserade röster inom centern och folkpartiet. Bloggarna är fortsatt lika fräna i sin kritik.
Det går att retirera med hederna i behåll. Nu vore tidpunkten för regeringen att visa det. Gå tillbaka till ruta ett, börja om. Alliansen förlorar enormt mycket på det här. Att backa i frågan skulle kunna återställa lite av förtroendet. Det skulle visa på mogenhet. Alla gör fel. Nu är kanske dags att erkänna det också?
14 juli 2008
Sverige behöver en författningsdomstol
DN skriver:
Centrum för rättvisa har lämnat in ett klagomål riktat mot FRA-lagen till Europadomstolen i Strasbourg, där man begär att lagen ska få rättslig prövning.
Stiftelsen ser lagen som ett historisk steg mot statlig övervakning. Clarence Crafoord, chefsjurist på Centrum för rättvisa ser en lång rad brister med den nya FRA-lagen. Han menar att den är luddigt formulerad och därför snarlik den signalspaningslag från Storbritannien som underkändes av Europadomstolen för två veckor sedan.
Lagen drabbar den enskilda individen hårt, och gör honom eller henne rättslös, menar Crafoord.
Man får inte veta om man har blivit avlyssnad eller inte. Man har heller ingen rätt till rättslig prövning eller skadestånd om man blivit avlyssnad felaktigt. Det här krävs enligt Europakonventionen, säger Clarence Crafoord.
Detta är precis vad Sverige saknar - en författningsdomstol. I Sverige måste vi vända oss till EUs domstol för att kunna pröva lagar som våra politiker stiftar. En viktig del av demokratin är att medborgarna har någonstans att vända sig när de tycker något är fel. Politikernas jobb är att stifta lagarna, men det måste också finnas instanser där de kan prövas mot våra grundlagar.
Det är en demokratisk brist att vi inte har en författningsdomstol. Allianspartierna och miljöpartiet är överens om att det är nödvändigt. Alliansregeringen skulle skriva in sig i historieböckerna om man drev igenom det. Men Fredrik Reinfeldt har sagt att om inte sossarna är med på det, kommer inget hända. Där behöver han tänka om. Författningsdomstol behövs. Det skulle minska politikernas makt och öka medborgarnas. Något sossarna uppenbarligen inte vill.
FRA-lagen visar att den behövs. Politikerna gör inte alltid rätt. Då måste en oberoende domstol kunna rätta dem.
Centrum för rättvisa har lämnat in ett klagomål riktat mot FRA-lagen till Europadomstolen i Strasbourg, där man begär att lagen ska få rättslig prövning.
Stiftelsen ser lagen som ett historisk steg mot statlig övervakning. Clarence Crafoord, chefsjurist på Centrum för rättvisa ser en lång rad brister med den nya FRA-lagen. Han menar att den är luddigt formulerad och därför snarlik den signalspaningslag från Storbritannien som underkändes av Europadomstolen för två veckor sedan.
Lagen drabbar den enskilda individen hårt, och gör honom eller henne rättslös, menar Crafoord.
Man får inte veta om man har blivit avlyssnad eller inte. Man har heller ingen rätt till rättslig prövning eller skadestånd om man blivit avlyssnad felaktigt. Det här krävs enligt Europakonventionen, säger Clarence Crafoord.
Detta är precis vad Sverige saknar - en författningsdomstol. I Sverige måste vi vända oss till EUs domstol för att kunna pröva lagar som våra politiker stiftar. En viktig del av demokratin är att medborgarna har någonstans att vända sig när de tycker något är fel. Politikernas jobb är att stifta lagarna, men det måste också finnas instanser där de kan prövas mot våra grundlagar.
Det är en demokratisk brist att vi inte har en författningsdomstol. Allianspartierna och miljöpartiet är överens om att det är nödvändigt. Alliansregeringen skulle skriva in sig i historieböckerna om man drev igenom det. Men Fredrik Reinfeldt har sagt att om inte sossarna är med på det, kommer inget hända. Där behöver han tänka om. Författningsdomstol behövs. Det skulle minska politikernas makt och öka medborgarnas. Något sossarna uppenbarligen inte vill.
FRA-lagen visar att den behövs. Politikerna gör inte alltid rätt. Då måste en oberoende domstol kunna rätta dem.
13 juli 2008
Järnvägens framtid
Under maj månad var hela 30 % av X 2000-tågen försenade. Det är en ökning med 7 % jämfört med början av året. Värst är det på Södra stambanan där 39% av tågen var försenade. Situationen för järnvägen är ohållbar idag. Tåg är bland de mest miljövänliga transportsätten och tågen har fått ett uppsving i och med klimatdebatten. Men järnvägsnätet fungerar dåligt, och marknaden likaså. Förseningar är vardagsmat, priserna hålls uppe av SJs oligopolställning.
Vi måste hitta andra lösningar än de som finns idag. En god början vore att stycka och sälja ut SJ, och släppa marknaden helt fri för för andra tågbolag. Sverige behöver en utbyggnad av järnvägen, speciellt sträckan Stockholm-Göteborg-Malmö. En snabbana där skulle vara samhället och ekonomin till stort gagn. Men det är tveksamt om staten har råd och är villig att betala kostnaden för en sådan utbyggnad. Det är då man ska ta hjälp av näringslivet. En sådan öppning kan vara på gång: Näringslivet visar hur lönsamma höghastighetståg blir.
Det är precis vad som behövs för att lösa problem av den här sorten - samverkan mellan stat och näringsliv. Höghastighetståg tillhör sam- och framtiden. Låt oss inte försitta den här chansen.
12 juli 2008
FN flata mot Mugabe
Ryssland och Kina har tillsammans med Libyen, Sydafrika och Vietnam stoppat utökade sanktioner mot Zimbabwe. DN skriver:Omröstningen i säkerhetsrådet blev ett oväntat kraftfullt bakslag för USA och Storbritannien som tagit initiativ till en resolution som, om den antagits, skulle ha belagt Zimbabwe med ett vapenembargo och andra sanktioner samt banat väg för en FN-medlare.
Ryssland stödde ett tidigare uttalande där säkerhetsrådet fördömde våldsaktionerna i Zimbabwe och slog fast att det var omöjligt att hålla fria och rättvisa val.
Ryssland och Kina motiverar sitt ställningstagande med att situationen i Zimbabwe inte kan sägas utgöra ett hot mot internationell fred och säkerhet. Sanktioner är därmed en otillbörlig inblandning i landets inre angelägenheter.
När FN äntligen får tummen ur och tänker göra något för Zimbabwes folk och den politiska oppositionen, då är det det inte helt oväntat Kina och Ryssland som står i vägen. Det första en diktatur, det andra en "demokrati" utan yttrandefrihet och fria val. Jag är inte förvånad. Mer ofta än sällan är det de två som lägger sina veton när det handlar om aktioner mot diktaturer där befolkningen förtrycks.
Zimbabwe är inte en inre angelägenhet. Vi kan inte avsäga oss vårt ansvar bara för att förtrycket och mördandet sker långt bort från vårt tygga land. Vi har ett ansvar att göra allt i vår makt för att människor runtom i världen ska få vara fria och leva i demokrati. FN har blivit en maktlös arena för diverse diktaturer att visa upp sig på. Att två odemkratiska länder sitter i säkerhetsrådet är högst problematiskt.
FN kan inte göra mycket åt läget i Zimbabwe. Afrikanska Unionen har bara uppvisat flathet mot Mugabes regim. Just nu förs samtal mellan regimen och oppositionen. De kommer inte leda någonvart. Det går inte att diskutera och resonera med Mugabe och hans likar. En sådan maktgalen människa kommer aldrig lyssna på några som helst argument.
Det enda vi kan göra är att införa hårda sanktioner mot regimen. EU och USA kan göra det, utan FNs inblandning. Sanktioner innebär alltid att civilbefolkningen kan drabbas. Men när det gått så här långt verkar det vara den enda vägen. Just nu är inte militära aktioner aktuella, men det kan inte uteslutas i framtiden. I fallet Mugabe kan det visa sig vara lösningen.
Vi har ett ansvar för demokrati i världen.
11 juli 2008
Liberalism kräver assimilering - Dick Erixon
Dick Erixon skriver på sin blogg om hur assimilering är vägen mot en lyckad integration i ett nytt samhälle. Kan inte hålla med mer.
Självklart gäller det att anpassa sig när man kommer till ett nytt land. Det är en av nycklarna till att lyckas komma in i samhället. Det betyder inte att man ska överge all sin kultur och fira midsommar och jul om man inte vill. Men i Sverige gäller svenska lagar och normer. Då ska man vara berredd att acceptera dem också. Om inte de gäller i hela samhället kommer samhället sluta fungera.
It's as simple as that.
Självklart gäller det att anpassa sig när man kommer till ett nytt land. Det är en av nycklarna till att lyckas komma in i samhället. Det betyder inte att man ska överge all sin kultur och fira midsommar och jul om man inte vill. Men i Sverige gäller svenska lagar och normer. Då ska man vara berredd att acceptera dem också. Om inte de gäller i hela samhället kommer samhället sluta fungera.
It's as simple as that.
Invandring - ett måste
Frankrikes president Nicolas Sarkozy vill under Frankrikes kommande sex månader som ordförandeland att EU enas om en gemensam immigrationspolitik. Han vill ha gemensamma regler för invandring och hur de som söker asyl. Sarkozy vill ha tuffare tag mot illegala invandrare och öka arbetskraftsinvandring av "speciellt kvalificerade" personer.
Frankrike har helt rätt i att det måste till samordning när det gäller immigrationsfrågor. Idag fördelas de asylsökande mycket ojämnt i unionen. Sverige, som är förhållandevis generöst med uppehållstillstånd, får ta emot mycket flyktingar. Likaså medelhavsländerna, där båtar med afrikanska flyktingar anländer med båt varje dag. Det är framförallt de senare som efterfrågar hårdare bevakning av gränser och tuffare regler.
Det riktigt problematiska är att det inte går att ta sig in i EU på något lagligt sätt. Så, om du vill skaffa dig ett bättre liv måste du låta dig smugglas in och hoppas på det bästa. Vi har kriminaliserat den enda transportvägen in, människosmuggling. Transportörsansvaret gör att t ex flygbolag hålls ekonomiskt ansvariga för personer som reser med dem in i Europa, men som sedan avvisas. Samtidigt som vi har fri rörlighet för människor, varor, tjänster och kapital inom EU gör vi det allt svårare för människor utifrån att ta sig in.
Samtidigt som man vill göra det mer rättvist för medlemsländerna är det fel väg man tar. Europa och Sverige behöver mer arbetskraftsinvandring. Vi behöver fler invandrare, inte färre. Den svenska modellen är beroende av att att ett stort antal människor jobbar inom den offentliga eller offentligt finansierade sektorn. Sjukvård, äldrevård, barnomsorg. Om vi ska behålla den svenska modellen, med våra omfattande trygghetssystem behöver vi fler arbetsföra människor. Vår befolkning åldras. Vilka ska fylla igen luckorna?
Människor som kommer hit av fri vilja gör det för att skaffa sig ett bättre liv för sig och sina anhöriga. De är drivna och målinriktade och bidrar till vårt samhälle. Vad menar Sarkozy med "speciellt kvalificerade" personer? Tillhör t ex äldrevårdare den kategorin? För när vi svenskar allt mer ratar sådana yrken, det är då invandrarna behövs.
För dem är det en chans till ett bättre liv. Det är det för oss också.
Europa måste inse att det är vi som förlorar på att stänga in oss och bygga höga murar.
Frankrike har helt rätt i att det måste till samordning när det gäller immigrationsfrågor. Idag fördelas de asylsökande mycket ojämnt i unionen. Sverige, som är förhållandevis generöst med uppehållstillstånd, får ta emot mycket flyktingar. Likaså medelhavsländerna, där båtar med afrikanska flyktingar anländer med båt varje dag. Det är framförallt de senare som efterfrågar hårdare bevakning av gränser och tuffare regler.
Det riktigt problematiska är att det inte går att ta sig in i EU på något lagligt sätt. Så, om du vill skaffa dig ett bättre liv måste du låta dig smugglas in och hoppas på det bästa. Vi har kriminaliserat den enda transportvägen in, människosmuggling. Transportörsansvaret gör att t ex flygbolag hålls ekonomiskt ansvariga för personer som reser med dem in i Europa, men som sedan avvisas. Samtidigt som vi har fri rörlighet för människor, varor, tjänster och kapital inom EU gör vi det allt svårare för människor utifrån att ta sig in.
Samtidigt som man vill göra det mer rättvist för medlemsländerna är det fel väg man tar. Europa och Sverige behöver mer arbetskraftsinvandring. Vi behöver fler invandrare, inte färre. Den svenska modellen är beroende av att att ett stort antal människor jobbar inom den offentliga eller offentligt finansierade sektorn. Sjukvård, äldrevård, barnomsorg. Om vi ska behålla den svenska modellen, med våra omfattande trygghetssystem behöver vi fler arbetsföra människor. Vår befolkning åldras. Vilka ska fylla igen luckorna?
Människor som kommer hit av fri vilja gör det för att skaffa sig ett bättre liv för sig och sina anhöriga. De är drivna och målinriktade och bidrar till vårt samhälle. Vad menar Sarkozy med "speciellt kvalificerade" personer? Tillhör t ex äldrevårdare den kategorin? För när vi svenskar allt mer ratar sådana yrken, det är då invandrarna behövs.
För dem är det en chans till ett bättre liv. Det är det för oss också.
Europa måste inse att det är vi som förlorar på att stänga in oss och bygga höga murar.
10 juli 2008
Man kan inte få allt
Är vi svenskar verkligen så bortskämda som vi gör sken av? I insändaren "Simmkunnig - en klassfråga?" upprörs signaturen "Fundersam skattebetalare" av det han tycker är hutlösa priser på ett badhus.
"Vår familj skulle alltså tvingas lägga ut 280 kronor för att ligga på en gräsmatta och ta ett dopp i utomhuspoolen. Till de 280 kronorna tillkommer naturligtvis utlägg för parkering, glass med mera."
Om det inte passar - låt det vara! Om 280 kr är för mycket, åk till ett utomhusbad. Personligen är priset för högt för min smak. Men det är ingen anledning att skriva arga insändare i en tidning. Priset ligger på den nivån av ett skäl: det kostar att driva badhus. Om man inte tycker det är värt pengarna avstår man och badar någon annanstans.
Det är så världen fungerar, vare sig man vill det eller ej.
"Ska utomhusbad på den kommunala badanläggningen behöva vara en klassfråga?
Att barnen ska få vattenvana och lära sig simma är ju en livförsäkring, men i arbetarkommunen Gävle så verkar detta endast vara förbehållet de med feta plånböcker!"
Jag undrar vem han/hon vill ska betala kalaset? Ska vi höja skatten ännu mer och låta folk som kanske aldrig badar finansiera deras badande? Och börjar inte "klassfråga" bli lite uttjatat?
Jag upprepar: tycker du att det är värt pengarna - go ahead. Om inte, gör något annat istället.
UPPDATERING:
I dagens tidning skriver badhuschefen att familjen fick betala fel pris. Det skulle ha varit 200 kr, inte 280.
"Vår familj skulle alltså tvingas lägga ut 280 kronor för att ligga på en gräsmatta och ta ett dopp i utomhuspoolen. Till de 280 kronorna tillkommer naturligtvis utlägg för parkering, glass med mera."
Om det inte passar - låt det vara! Om 280 kr är för mycket, åk till ett utomhusbad. Personligen är priset för högt för min smak. Men det är ingen anledning att skriva arga insändare i en tidning. Priset ligger på den nivån av ett skäl: det kostar att driva badhus. Om man inte tycker det är värt pengarna avstår man och badar någon annanstans.
Det är så världen fungerar, vare sig man vill det eller ej.
"Ska utomhusbad på den kommunala badanläggningen behöva vara en klassfråga?
Att barnen ska få vattenvana och lära sig simma är ju en livförsäkring, men i arbetarkommunen Gävle så verkar detta endast vara förbehållet de med feta plånböcker!"
Jag undrar vem han/hon vill ska betala kalaset? Ska vi höja skatten ännu mer och låta folk som kanske aldrig badar finansiera deras badande? Och börjar inte "klassfråga" bli lite uttjatat?
Jag upprepar: tycker du att det är värt pengarna - go ahead. Om inte, gör något annat istället.
UPPDATERING:
I dagens tidning skriver badhuschefen att familjen fick betala fel pris. Det skulle ha varit 200 kr, inte 280.
9 juli 2008
2010?
Vilket parti ska jag rösta på 2010?Den frågan ställer sig nog många av Sveriges liberaler idag. Samhället blir allt mer individualistiskt, människor vill inte sorteras in i kollektiv. Speciellt bland de yngre får den frihetliga ideologin allt större genomslag. Det borde med andra ord vara gyllene tider för de partier som företräder liberalismen. Tyvärr är det inte något jag märker särskilt mycket av.
Droppen som fick bägaren att svämma över var FRA-lagen. Mycket har sagts om den, men det tål att upprepas: den strider fullständigt mot de liberala och mänskliga grundvärderingarna att människor har rätten till ett privatliv och att få sin integritet skyddad från statlig insyn (och i värsta fall statliga övergrepp). Det går att stöta och blöta detta hur länge som helst, men med det vi vet om lagen idag kan vi slå fast att ingen vettig liberal borde kunna kan gå med på en sådan lag. För att citera, kommer inte ihåg vem: sommarlovet är ett utmärkt tillfälle för dem att läsa några liberala klassiker och begrunda vad de röstat för.
Överlag känner jag och säkert många med mig en stor besvikelse över Alliansen. Glädjen 2006 (då jag inte ens var särskilt politiskt engagerad) har förbytts i modlöshet. Var det inte häftigare än så här?
Försvann all framåtanda, alla visioner och alla värderingar så fort regeringen Reinfeldt äntrade Rosenbad? Eller är det kanske vi som är för kräsna? Men det är inte extremliberala reformer jag efterfrågar, bara kliv i rätt riktning. Men det är inte mycket förbättringar vi har fått i liberal väg. Man har tagit över en hel massa frågor från sossarna, så istället för friska fläktar får vi samma vanliga gamla skåpmat. ”Den svenska modellen är jättebra, arbetsmarknadsmodellen får vi absolut inte röra, kollektivavtalen ska vara oförändrade”.
Och när man talar om sådant trevligt som skattesänkningar handlar det om försvinnande små belopp, som inflationen och prishöjningar ändå käkar upp. Inte ens fastighetsskatten kunde de avskaffa helt, utan där blev det ännu en halvmesyr. Regeringen är minst lika klåfingrig och maktfullkomlig i sin detaljstyrning som sossarna. Subventioner hit, skattehöjningar dit, lite bidrag här och skattensänkningar där. Moderatkvinnornas förslag att sänka skatten för singelföräldrar kan gott illustrera det hela.
Istället för att som idag vara en marknad för särintressen önskar man att skattepolitiken kunde bli mer enhetlig. Sänk skatten så det märks, för alla. Låt människor få mer pengar i plånboken att bestämma över. Sänkt skatt gynnar alla som vill få mer makt i sitt liv, oavsett om man tjänar 15- eller 100 000 i månaden. Är det verkligen för mycket begärt av en (liberal) högerregering? Sen vore det trevligt om regeringen gjorde det lättare för företagare, inte tvärtom, vilket den senaste tidens rapporter tyder på. När det blir sämre företagsklimat med en borgerlig regering vid makten är något alldeles galet. Och värnskatten. Hur länge ska vi vänta på att den ska avskaffas? Jag som är ung kanske får uppleva det under min livstid, om jag har tur.
Så, vad ska jag rösta på i mitt första val, 2010?
Jag har en känsla av att FRA-sveket inte kommer ha suddats ut ur mitt minne då, även om det politiska minnet brukar vara kort. Av den anledningen kommer det vara svårt att lägga en röst på folkpartiet, centern eller moderaterna. Även om Mona Sahlin leker populist och säger att hon ska riva upp lagen skulle jag inte kunna se mig själv i spegeln om jag röstar på sossarna. Stollepartier som miljöpartiet eller vänstern går ju självklart inte.
Kristdemokraterna är alldeles för konservativa för min smak, även om Göran Hägglund verkar vara en trevlig prick. Så vad finns utanför ”riksdagsmarknaden” då?
Inget som rosar den precis. Feminisktiskt initiativ eller Sverigedemokraterna, där är kommentarer överflödiga. Piratpartiet? Nja, även om jag laddar ner en låt då och då, är det inte direkt mina hjärtefrågor de sysslar med. Liberala partiet, finns de fortfarande kvar? Det skulle kunna vara ett alternativ, även om de är lite för nyliberala för min smak.Vi får se om några livstecken syns till inför valet.
Det enda i regeringens arbete som verkligen står ut som positivt är Folkpartiets och Jan Björklunds skolpolitik. Jag känner hur det hugger till i magen vid blotta tanken på att låta sossarna leka rövare på skoldepartementet fler mandatperioder.
Det kanske blir en röst på alliansen ändå, även om det tar emot. Förkylning är bättre än magsjuka.
8 juli 2008
Paternalism
DN rapporterar att British Medical Association vill ha hårdare tag mot rökning på film:
För det första vill BMA instifta en ny lag som fastslår att alla filmer eller tv-program som skildrar rökning som något "coolt" måste föregås av en anti-rökning-kampanj. Vidare anser de att filmer som framställer cigaretter i positiv dager bör få 18-åldersgräns. Och historier där rökare figurerar borde, enligt BMA, innehålla fler dödsfall på grund av att rollfigurerna dragit på sig rökrelaterade sjukdomar.
- Regeringen måste agera nu för att begränsa unga människors exponering för positiva bilder av rökning, säger Vivienne Nathanson, chef för forskning och etik vid BMA, i ett pressmeddelande.
- Jag tycker att det är ett utmärkt initiativ, säger Margareta Haglund, tobaksexpert vid Statens folkhälsoinstitut. Det är inte extremt på något sätt, fortsätter hon. Vi vet ju att rökning dödar. Vi måste göra vad vi kan för att skydda nästa generation.
Jag förundras hela tiden över hur myndigheter och organisationer ska bestämma vad som är "bäst" för befolkningen, där det borde vara självklart att göra egna val. Om de vill opinionsbilda mot rökning, fine. Men när man vill stifta lagar som BMA föreslår går det alldeles överstyr. Förutom det uppenbart löjliga i att lägga in tobaksrelaterade dödsfall i filmer är det rätt obehagliga förslag. De vill begränsa filmskaparens konstnärliga- och yttrandefrihet bara för "den goda sakens skull" och förminskar ungas förmåga att fatta egna beslut.
Människor, även unga sådana, vet att rökning är farligt. Det är ett medvetet val att röka och opinionsbildning mot det ska inte gå via lagar. Att Haglund påstår att det inte är det minsta extremt är anmärkningsvärt. Jag har dessutom svårt att se att rökningen verkligen skulle minska med dessa åtgärder.
Paternalism av värsta sort är det, något jag önskar man kunde slippa i vår upplysta värld.
För det första vill BMA instifta en ny lag som fastslår att alla filmer eller tv-program som skildrar rökning som något "coolt" måste föregås av en anti-rökning-kampanj. Vidare anser de att filmer som framställer cigaretter i positiv dager bör få 18-åldersgräns. Och historier där rökare figurerar borde, enligt BMA, innehålla fler dödsfall på grund av att rollfigurerna dragit på sig rökrelaterade sjukdomar.
- Regeringen måste agera nu för att begränsa unga människors exponering för positiva bilder av rökning, säger Vivienne Nathanson, chef för forskning och etik vid BMA, i ett pressmeddelande.
- Jag tycker att det är ett utmärkt initiativ, säger Margareta Haglund, tobaksexpert vid Statens folkhälsoinstitut. Det är inte extremt på något sätt, fortsätter hon. Vi vet ju att rökning dödar. Vi måste göra vad vi kan för att skydda nästa generation.
Jag förundras hela tiden över hur myndigheter och organisationer ska bestämma vad som är "bäst" för befolkningen, där det borde vara självklart att göra egna val. Om de vill opinionsbilda mot rökning, fine. Men när man vill stifta lagar som BMA föreslår går det alldeles överstyr. Förutom det uppenbart löjliga i att lägga in tobaksrelaterade dödsfall i filmer är det rätt obehagliga förslag. De vill begränsa filmskaparens konstnärliga- och yttrandefrihet bara för "den goda sakens skull" och förminskar ungas förmåga att fatta egna beslut.
Människor, även unga sådana, vet att rökning är farligt. Det är ett medvetet val att röka och opinionsbildning mot det ska inte gå via lagar. Att Haglund påstår att det inte är det minsta extremt är anmärkningsvärt. Jag har dessutom svårt att se att rökningen verkligen skulle minska med dessa åtgärder.
Paternalism av värsta sort är det, något jag önskar man kunde slippa i vår upplysta värld.
Prenumerera på:
Kommentarer (Atom)
